Mödravården bör rutinmässigt informera gravida om fosterrörelser. Om kvinnan upplever färre och svagare rörelser i slutet av graviditeten bör hon uppmanas att ta kontakt med vården. Socialstyrelsen ger även råd om riskbedömning och i vissa fall undersökningar.
Syftet med rekommendationerna som nu skickas på remiss är att färre foster ska dö i livmodern och att färre barn ska dö eller skadas i samband med förlossningen eller födas med svåra hjärnskador.
- Målet är att alla gravida kvinnor som upplever minskade fosterrörelser ska tas omhand på det sätt som deras tillstånd kräver och att all mödravård och alla förlossningskliniker ska tillämpa rutiner baserade på bästa tillgängliga kunskap, säger Elin Linnarsson, utredare vid Socialstyrelsen.
Socialstyrelsen föreslår i kunskapsstödet en rekommendation om att hälso- och sjukvården ger information om fosterrörelser till alla gravida i samband med det rutinbesök i mödravården som erbjuds omkring graviditetsvecka 25.
Om en kvinna har haft kontakt med vården på grund av minskade fosterrörelser, men inget tytt på att fostret mått dåligt, så bör rådet till kvinnan vara att ta ny kontakt om hon upplever att fosterrörelserna minskar igen.
- En aktiv uppmaning till kvinnan om att ta ny kontakt kan ha betydelse för barnets överlevnad, särskilt för kvinnor som inte skulle ha sökt vård på eget initiativ. Vi tror att detta kan bidra till mer jämlik vård, säger Elin Linnarsson.
När en gravid kvinna söker vård för att hon upplever minskade fosterrörelser rekommenderar Socialstyrelsen att hälso- och sjukvården gör en inledande bedömning som underlag för beslut om fortsatt handläggning.
- Här är kvinnans berättelse om hur fosterrörelserna förändrats viktig, säger Elin Linnarsson.
Hälso- och sjukvården bör också bland annat beakta om kvinnan haft tidigare episoder av minskade fosterrörelser eller om tidigare graviditet slutat med att fostret dött, om fostret misstänks vara tillväxthämmat eller om kvinnan har vissa sjukdomar.
När det finns tecken på minskad frekvens eller styrka i fosterrörelserna, alternativt om en eller flera riskfaktorer föreligger, bör hälso- och sjukvården utan fördröjning erbjuda en undersökning där det finns tillgång till kardiotokografi, så kallat CTG, ultraljud och specialistkomptetens.
Socialstyrelsens kunskapsstöd om minskade fosterrörelser bygger på beprövad erfarenhet då det vetenskapliga underlaget är begränsat inom området. Myndigheten har anlitat en panel med 30 barnmorskor och 30 läkare inom obstetrik och gynekologi, där konsensus anses föreligga när 75 procent anser att patientnyttan överväger eventuella negativa konsekvenser.
Källa: Socialstyrelsen
