"Nu får du ta och komma ut!"
Publicerad: 2012-01-04
Den 16/10 var jag på MVC. BM sa att bebisen nu var fixerad och så mätte hon magen och sa att den nu var hela 37 cm i SF-måttet! Hon klämde på magen och frågade om jag hade en hel karl där inne, då blev jag lite rädd. Hur stor var bebisen egentligen? Innan jag gick hem sa BM till magen "Nu får du ta och komma ut!". Då var jag i vecka 38+1.
00.00 vaknade jag av att det rann nånting ur mej när jag rörde på mej i sängen. Min första tanke var "Blöder jag?". Jag reste mej upp för att gå på toa och titta och då rann det ut ännu mer. Det blev blött i stort sett överallt, i sängen, på golvet, på mej. Satte mej igen i sängen på en handduk efter jag varit på toa och tänkte "Är det verkligen vattnet som gått!?". Jag hade inte haft några förvärkar på hela veckan ju och beräknat datum var den 29/10.. inte kunde det väl vara bebis på gång redan?
Efter ca 5 minuter väckte jag Kalle och sa att jag trodde vattnet hade gått, men han trodde först att jag ville ha vatten. Sen frågade han vad vi skulle göra och jag svarade att man brukar ringa till Förlossningen. Men jag sa också att det behövdes nog inte och att han kunde somna om. Det ville han inte utan ringde till Förlossningen. Dom sa att vi var välkomna dit med en gång. Då fick jag dom första värkarna. Det var jättejobbigt att ta på sig kläderna och ta sig till bilen. Det gjorde så ont och brände i hela magen.
När vi var framme tog en barnmorska emot oss och på vägen upp i hissen kunde jag knappt stå upp pga smärtan. Vi fick komma in i ett förlossningsrum och jag fick ta av mej kläderna och fick CTG kopplat på magen och BM kände om jag var öppen något. Det var jag, ca 4 cm.
01.00 hade jag etablerade värkar och det var nu outhärdligt! Jag fick lustgas, men den hjälpte inte till min besvikelse. Blev bara yr i huvudet och jag hade för ont för att andas sakta i masken. Så BM frågade om jag kunde tänka mej någon annan smärtlindring och jag sa att jag ville ha ryggmärgsbedövning. Efter en lång stund kom narkosläkaren som skulle sätta den på mej, som för övrigt knappt kunde svenska. Jag skulle sitta framåtlutad och slappna av, vilket inte gick så bra med tanke på att jag hade värkar hela tiden och en stor mage i vägen. Han provade att sticka mej ca 4-5 gånger i ryggen men kom inte in med kanylen. Till slut gav vi upp. BM frågade om jag ville ha en varm vetekudde på magen och det ville jag. Vad som helst var välkommet just nu. Kudden var jätteskön men sen blev den kall och då orkade jag inte bry mej om den längre.
BM kände igen och sa att jag nu var öppen 6-7 cm. Snart skulle det vara dags. När jag var öppen alla 10 cm så satt BM en skalpelelektrod på bebisens huvud för att kunna se hjärtslagen när hon tog bort CTG:t.
03.45 fick jag krystvärkar, det blev ett enormt tryck neråt svanskotan. Då var det alltså dags för att krysta, och det gick inte att låta bli! Då vill jag inte mer. Det gjorde så ont. Jag ville bara gå hem eller lägga mej ner och dö. Kalle hämtade massa juice och vatten till mej. Sen satt han och krystade med mej. Jag fick extremt ont i svanskotan i slutet för jag halvsatt och har redan "problem" med den, får ont om jag sitter för länge på samma ställe t.ex. Fick värkstimulerande dropp lite senare för att krystvärkarna inte var så starka .
BM sa "Du måste krysta här nere, inte där uppe som du gör nu". Jag tänkte bara "Jävla kärring, jag krystar ju för fullt!", men sen lärde jag mej att ta i rätt och då kom snart bebisens huvud fram mer och mer och det sa BM också. Och att bebisen hade massa hår! När huvudet var halvvägs ute sa hon att jag inte fick krysta mer. Att det skulle vara där en stund och töjja så jag inte sprack massa i onödan. Men det ville inte jag, det gjorde jätteont. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen! Så jag krystade till en gång till och huvudet kom ut lite till men BM sa till mej en gång till, nu fick jag inte krysta mer. Men efter bara en stund var bebisen på väg ut ändå, utan att jag gjorde nåt. BM sa "Nej krysta inte" och jag svarade "Men jag gör ju inte det!"
Och så kom bebisen ut, den 17 Oktober 2002 klockan 05.09. Och så höll BM upp h*n en snabbis och la h*n på min mage. Ingen hade sett vad det var för kön och jag var så förvånad över att det verkligen kom ut en bebis. Kalle kollade alla fingrar och tår men jag bara låg där och kramade om h*n. Alla frågade vad det blev för en men ingen visste ju, så efter en stund kollade vi och det var ju en liten FLICKA! Vi som hade trott nästan helt säkert att det skulle bli en pojke.
Hon hade massa hår och hon var jättesöt! Världens finaste lilla tjej som låg där och tittade på oss med sina mörkblå ögon! Hon vägde 3.915 gram och var 49,5 cm lång! Inte så liten alltså, och ändå var hon ju 12 dar tidig! Och hon fick namnen Star Jemina Soda.
Tyvärr glömde vi kameran hemma för vi tog dom sista magkorten kvällen innan och glömde packa ner den i väskan. Är så lessen över att vi inte har kort på henne när hon var precis född men men, inget man kan göra nåt åt. Då vet man till nästa gång. Här är en bild när hon fått kläder på sig i alla fall:
Skrivet av: Cim XxX
Jag är född 840501 och jag heter Cim och har en dotter som heter Star. Hon é född 021017. Vägde 3.915 g och var 49,5 cm lång. Kom 12 dar innan BF! *vilken tur* Vi bor tillsammans med hennes pappa i Örebro. Lite radhuskänsla är det allt med ;o)
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
Malin (2017-11-18 19:45)
Jag vill börja skriva GRATTIS till er söta dotter. 😊👶
Jag kan säga dig att jag och min sambo glömde att packa ner kameran i väskan. Vi trodde att vår dotter skulle gå över tiden. Hon kom på BF-dagen 19/6-2017. Det kom som en överraskning eftersom vi var inställda på att hon skulle komma på midsommarafton.
Daniel (2009-05-15 04:57)
Betyg: 5
GRATTIS TIL ER!!!!!!!!!!!!!
loppan05 (
2005-10-27 00:03)
Betyg: 5
oj oj det var ingen liten tjej, kan tro att det måste ha varit jobbigt för dig men grattis iaf
Veronika Peterson (
2003-07-07 15:56)
Hon föddes på min födelsedag, när jag fyllde 31 år!
Veronika Peterson (
2003-07-07 15:56)
Hon föddes på min födelsedag, när jag fyllde 31 år!
