Jag kollar aldrig på nyhetsmorgon för jag tycker det är så tramsigt och småputtrigt i morgonsoffan. Det händer ju liksom inget, alla bara sitter och myser i sin odd mollyuniform. Men igår kollade jag med ett halvt öga och då var det drag under galosherna minsann!
Jessica Zandén och Katerina Janouch satt och skulle prata om Zandéns (och Cecilia Gyllenhammars) debattext på newsmill-bloggen. Den där hon undrar
"När vågar vi erkänna att det kan finnas ömhet i ett slag över munnen? Och hur kan vi hjälpa misshandlade kvinnor, om vi hymlar med den magnifika kraften i ett försoningsknull?"
Zandén flackade med blicken förklarade att hon med komplexa frågeställningar försökte belysa komplexa saker. Kanske blev det redan där lite komplext för sen kunde hon inte bemöta nån av motfrågorna hon fick av Katerina Janouch som sakligt, sansat och konstruktivt bröt ner hela texten till det trams den faktiskt är. Jag njöt varenda sekund.
Nu tycker jag vi kan börja prata om att jämställda män som är närvarande föräldrar är mycket sexigare (och trevligare att ha en relation till) än brunstiga alfahannar som Persbrandt, Örjan Ramberg, Torsten Flinck eller för alll del Jan Guillious Hamilton.
