Jag inhämtade häromsistens att "avregleringarna inte har givit lägre priser".
Se t ex här här eller här
Dvs trots uppbrutna monopol betalar vi lika mycket eller mer för diverse tjänster. Så var det ändå inte bättre förr?
Första invändningen mot försöket till indignationsnummer kom pronto när någon påpekade att i elprishöjningen låg en 150-procentig skattehöjning; utan den hade priset sjunkit...
Och går man till källan, Konkurrensverket, finner man följande: "En övergripande slutsats är att priserna ökat på de marknader där det dominerande bolaget länge kunnat behålla sin starka ställning medan det omvända gäller där nya företag kunnat öka sina marknadsandelar."
Och sen är ju pengar inte allt här i livet. Vi som var med på "Taxi! Var god dröj-tiden" tycker det är rätt okej att man nuförtiden inte behöver göra som en kompis när han ville ha en taxi från Statt i Östersund till vår planerade efterfest: Myndigt bröla fram i luren att "det här är Johan Pettersson, landshövding Petterssons son. Vi vill ha en bulle till Statt..." för att komma i åtnjutande av en transport.
Och sen har vi ju gamla kära Televerket, en källa till ständig frustration vars omistliga värden vi nu har förlorat (även om Telia, Bredbandsbolaget m fl kämpar hårt för att leva upp till de gamla idealen med sådant som 14 dagars nedkoppling när man byter internetleverantör...)
Om jag någon gång önskar mig de gamla monopolen åter brukar jag återkalla minnet av när jag flyttade till Stockholm och skulle skaffa fastabonnemang i andrahandslyan. När detta hände var "mobiltelefon" fortfarande en låda man baxade med sig ut i bilen och vars NMT-linje var nöjaktigt avlyssningsbar med en vanlig polisradio...
Jag ringer alltså Televerket som kräver mig på info om senaste telefonnummer.
"Ingen aning" sa jag. Senaste andrahandshyresgäst försvann utan att lämna ett spår efter sig och gumman som hyr ut till ockerhyra lever loppan i London på mina pengar. Onåbar.
"Då tar det sju veckor" säger Näbbig Dam.
"Hahahahahahaha, jättekul" sa jag. "Ball att ni har sinne för humor. Hur lång tid tar det på riktigt" säger Troskyldig Lantis.
"Sju veckor alltså", säger Lite Mindre Näbbig Dam med stråk av osäkerhet.
"Aldrig i helvete", säger nu Ilsken Lantis Utan Skrupler. "Jag är överläkare med bakjour och måste ha telefon. Hur lång tid alltså???"
"Går det bra tisdag nästa vecka mellan 8 och 13?" säger Spak Dam.
"Icke", sa jag. "Ni är ju ett telekombolag. Era montörer måste ha mobil ELLER HUR"?
"Joooo...."
"Bra. Be dem ringa när de är på G. Jag är hemma på en kvart..."
Sen hade jag ett fastabonnemang...
Numera skulle jag skitit i deras svindyra fastabonnemang och nöjt mig med mobil...