Jag trodde ju det skulle vara vinter en stund till, så jag stod helt oförberedd på vårens plötsliga entré. Barnen fick gå med för små och trasiga galonisar och läckande gummstövlar. Tur att vi köpte nya cyklar i höstas (på rean!), nu slipper de i alla fall cykla runt ryggböjda med krumma ben. Tänk vad mycket de växer - på bara en yttepyttig vinter!
Och det är mycket annat som ska fixas nu. Snart kan man väl börja dregla över frökatalogerna, fundera på att ta fram grillen och ha kläder som visar hud. Vi har haft lite för många projekt de senaste åren och alla har inte riktigt blivit avklarade och nu måste de bli klara. Så nu har vi gjort en actionplan med deadlines, resursplanering och logistikscheman... Förhoppningsvis kan vi med gott samvete sitta på den nyoljade altanen och grilla senare i sommar...
Det konstiga med våren är all tid man plötsligt har. Under det stora mörkrets tid hinner man ingenting. Efter hämtning på förskola/skola är dagen snart slut efter middag och bolibompa. Nu hinner man sitta ute och snabbfika, kratta lite i häcken, cykla några varv runt kvarteret, dammsuga den grusiga hallen, skriva inbjudningskort, laga pigg och glad middag, se bolibompa, städa rummet OCH läsa 3 godnattsagor.
En sak som jag däremot inte ser framför mig är hur jag ska hinna är att läsa alla de böcker som jag är så sugen på. Måste, måste läsa Ronnie Sandahls debut och även Pappadagar i Råttans år. Och Thomas Harris upptakt på Hannibalstoryn! Och sen undrar jag när jag ska få tid att ta reda på i vilken ordning man ska läsa Fem-böckerna, dottern börjar vara mogen för dem nu.
