Unga idag har aldrig haft det bättre! De kan välja skola och aktiviteter efter intresse och fallenhet. De har möjlighet till högre utbildning och fina jobb på en global arbetsmarknad. De har föräldrar som är engagerade och närvarande i mycket högre utsträckning än förut. De är friare och har fler valmöjligheter än någon annan generation haft. Trots detta guldläge verkar många unga må dåligt. Siffrorna över psykisk ohälsa bland unga är oroande. Andelen unga med psykiska problem som oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 90-talets början (källa) och självmorden bland unga minskar inte som de gör i andra åldersgrupper och antalet självmordsförsök har ökat kraftigt (källa).
Kan det höra ihop? Ja, kanske. Eller i alla fall delvis, om man ska tro psykiatern och terapeuten Håkan Andersson som jag haft förmånen att höra föreläsa.
Inför varje beslut eller valmöjlighet känner människan osäkerhet, villrådighet, rastlöshet och stress. Det är helt enkelt ganska obehagligt att inte ha bestämt sig om färdriktningen och det är lätt att fastna i ältande om valet och konsekvenserna. Först när valet är gjort slappnar vi av, och ställer in den nya riktningen efter det fattade beslutet.
Idag finns det massor av val att göra. Vilka kompisar ska jag ha? Vilka aktiviteter ska jag välja? Vilken skola eller inriktning ska jag välja? Vilken stil ska jag hänge mig åt? Vilka idoler eller band ska jag följa? Vad ska jag bli när jag blir stor? Möjligheterna är nästintill oändliga och det står de unga fritt att forma sitt eget liv och framtid. Toppen tycker många, men för andra kan det bli för mycket.
I vår individualistiska samtid ställs också krav på individerna att göra de bästa valen och skapa sina egna liv och optimera sina livschanser. De ska forma sina egna superkroppar och boosta sina karriärer. Vi läser tester, jämför och maximerar för att känna oss helt säkra på att valet blir optimalt.
Antalet valmöjligheter och pressen att alltid maximera spär på stressen. Det är alltså inte konstigt om unga känner stress, ångest, sover dåligt, har diffust ont i magen och huvudet.
Men hur hjälper vi dem ur denna allt snabbare snurrande snurr? Ta bort alla val? Färre val borde betyda mindre oro. Eller ska vi hjälpa dem leta och hitta de bästa valen? Vi vuxna veta ju mer om livet och vad som är optimalt.
Nej.
För att få bort stressen tror jag att vi måste avdramatisera betydelsen av valen, så att det blir lättare att ta beslut utan så mycket vånda innan.
Oftast är det faktiskt inte konsekvensen av valet som stressar mest utan obeslutsamheten och limbon i att inte ha bestämt sig. Att alltid ha alla möjligheter öppna genom att inte ta beslut kan göra att man ingenting får gjort och livet passerar utan att man känner att man åstadkommer något. Om man hela tiden går och väntar på de optimala förutsättningarna så sätter man livet på vänt i nånslags parentes där man inte tar några livsavgörande beslut. Följaktligen händer inget i livet heller.
Konsten att kunna ta många beslut och därmed få mycket gjort här livet handlar inte om att man är duktig på att snabbt hitta det bästa, utan nöja sig med att man inte behöver ha det bästa, men tillräckligt bra - Good enough.
Att avdramatisera besluten och visa på att de kanske inte behöver vara så livsavgörande, det är något vi vuxna kan hjälpa våra unga med. Bjud på dina egna tillkortakommanden, berätta något snöpligt, dela med dig av dina egna funderingar kring framtiden och försök sedan få din tonåring (eller unga vuxna) att börja prata och bena ut vad som är vad. Då kanske en del ångest kan lätta och stressen över de där Stora Besluten kan lägga sig. Ofta brukar man ju se saker och ting klarare bara man får sätta sina egna ord på dem. Man tvingas tänka efter och sortera sina tankar och vips så var problemet inte så stort eller lösningen uppenbar. Det är så terapi funkar.
Sist med inte minst tror jag också det är viktigt att lyssna och låta den unga själv sätta ord på sin oro och ångest. Inte flika in med goda råd och ta över samtalet. Oftast är det så att ju mer vi styr samtalet med våra goda råd och problemlösningar desto tystare blir våra barn och utan att vi märker det har de lämnat samtalet på det ena eller andra sättet. Det är så lätt att vi vuxna känner att vi ska fixa, ha bra idéer och komma med lösningar, men de allra bästa lösningarna på sina problem sitter de unga på själva. De behöver förmodligen bara tid och någon som lyssnar aktivt och kan hjälpa dem att komma framåt i sina tankar. Läs vad vad Sanna Håkansson på Familjekompetens skriver om det aktiva lyssnandet.
Till alla unga som lever med oro och ångest vill jag varmt rekommendera Linda Skugges Lilla ångestboken som jag vet hjälpt många.
Skrivet av: Barnsidan
Häromveckan hade jag förmånen att få lyssna till Petra Krantz Lindgren som är beteendevetare, föreläsare och författare till boken "Med känsla för barns självkänsla".
Temat på föreläsningen var såklart just självkänsla, vad den gör med oss och våra barn. Att självkänsla är grunden till nästan alla de egenskaper som vi vill att våra barn ska utveckla; empati, mod, självständighet, trygghet, respekt, nyfikenhet, tillit mm.
Vad är självkänsla? Självkänsla är uppfattningen man har om sig själv och den man är. Att veta vad man går för och veta att man duger precis som man är. Läs mer här, för att får en djupare förståelse för begreppet (som ej ska förväxlas med självförtroende).
Har man en sund och god självkänsla är det lättare att våga prova nya saker, lättare att lita på andra människor, stå upp för sig själv, visa respekt för andra, utvecklas till en självständig egen person och förstå sig på andra människors känslor och situationer och även hantera svårigheter på ett bättre sätt.
Den del av föreläsningen som gjorde mest intryck på mig var när Petra pratade om vad som ger en människas självkänsla mest näring. Hon illustrerade det med en bild liknande denna.
Det yttre gröna lagret är det första vi ser hos en människa. En människas utseende och ägodelar. Petra kallar detta lager för "Human Having".
Det blå mellanlagret är vad vi ser att en människa gör och presterar, "Human Doing" i Petras ord.
Den inre kärnan är människans tankar, drömmar, preferenser, fantasier, viljor och önskemål, dvs den "Human Being" som finns inom oss alla.
För att bygga självkänsla behövs inte fina saker, coola prylar, få höra att man är vacker eller smal. Inte heller behövs att man är speciellt skicklig på något eller får kvitto på hur duktig man är. Det som behövs är att bli sedd och uppskattad som den human being man är.
Det låter enkelt.
Men om du tänker efter så bekräftar vi ofta varandra och våra barn för de saker som vi observerar med blotta ögat. Vilken snygg klänning du har! Vad fint du ritat! Vilken cool ryggsäck du har! Vad bra betyg du har fått! Vad duktig du är! Vad fort du springer! Vad smal du är! Vilket fint hus du bor i!
Men det som alltså ger självkänslan näring är när man ser och bekräftar människan där innanför de fysiska attributen, ägodelarna och prestationerna.
Det är i sig inget fel att berömma någons prestation eller ge komplimang för att visa uppskattning. Men om man alltid blir bekräftad för sina yttre attribut eller bara ens prestationer ses och värdesätts är det lätt att tro att hela ens värde sitter i just utseende, ägodelar eller prestatationer.
Så hur gör man då för att bygga upp självkänsla hos andra och sig själv?
Villkorslös kärlek och uppskattning bygger upp en människas självkänsla och självuppskattning så att bara vara, bli accepterad som man är, ha det lugnt och skönt, ge och få fysisk närhet är viktiga ingredienser. Med villkorslös menas en kärlek som är självklar och inte kräver något i utbyte.
Självkänslan får också näring när man får ägna sig åt saker man tycker om, när man får klä sig och uttrycka sig som man vill och när man kan bestämma fritt och känner sig delaktig i sammanhang.
Att bli tagen på allvar är viktigt, men också att ta sig själv på allvar. Många av oss är väldigt måna om andra, men struntar i oss själva och tappar bort vad vi vill och drömmer om. Att reflektera och analysera var man står och styra dit man vill bygger självkänslan och man kan känna sig stärkt av att ta kontroll över sitt liv och påverka dess riktning.
När någon intresserar sig för dina tankar, drömmar och känslor känner du dig sedd och uppskattad. Att slippa bli bedömd och värderad efter prestation, ägodelar och utseende ökar känslan av att vara värdefull just för den du är.
Så fråga hur det var att måla teckningen istället för att säga "vad fint du målat". Ofta rymmer sig många tankar och idéer om världen i barns olika uttryck och när man som vuxen bara bedömer resultatet så dödar man effektivt konversationer som kan rymma både stora och små frågor. Dessutom signalerar det för barnet att resultatet är det viktiga och inte tankarna bakom eller upplevelsen att skapa.
Kommentera inte barnets klädsel eller frisyr det första du gör, utan visa hur kul du tycker det är att ses och visa intresse för barnets tankar och drömmar. En kul fråga är att fråga om vilken superkraft man skulle välja om man fick välja en. Kanske vara osynlig, kunna flyga eller vara stark som Pippi?
Barn vet inte instinktivt vad som är "rätt" och "fel" beteende alla gånger. Hjälp barnet att göra rätt och bete sig korrekt istället för att skälla och kritisera när barnet visar ett felaktigt beteende. Se till att visa att det är fel på beteendet, inte på barnet. Det är lätt att barn känner sig värdelösa om det jämt för höra att det är fel på dem. Barn måste få misslyckas och få nya chanser, utan att känna sig ifrågasatta eller behöva tvivla på föräldrarnas kärlek och uppskattning.
Hjalmar Söderbergs citat kan få avsluta
"Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna något slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till vad pris som helst."
Skrivet av: Barnsidan
Har du fått en skada i samband med förlossningen? Eller har du nyss fött barn och känner att knipet inte riktigt sitter där?
i en video som Elin "PilatesElin" Forsell gjort får du lära dig hitta rätt teknik när du kniper. Du får övningar för att stärka upp den djupaste magmuskulaturen och övningar för säte och höft som i sin tur stabiliserar bäckenet som vidgats under gravidteten.
Videons främsta syfte är att hjälpa kvinnor som drabbats av en förlossningsskada men även att sprida kunskap om ämnet.
Övningarna lämpar sig naturligtvis för alla kvinnor som fått barn och inte bara om du har en skada.
Bäckenbottenakuten. För dig med förlossningsskador. - Trailer from Pilates-Elin on Vimeo.
Se video på Vimeo här
Skrivet av: Barnsidan
Sarah Sheppard är expert på dinosaurier! Kom och lyssna när hon berättar om dinosaurier i sagorummet. Sarah har bland annat skrivit och illustrerat de populära barnböckerna ”Varning för köttgänget” och ”Dino ABC”. Hon kan det mesta om dinosaurier, så du kan även passa på att ställa frågor.
Dinopyssla, måla dinosaurier med Sarah och gå en klurig tipspromenad med fina priser. Självklart kan du låna hem dinosaurieböcker från bibliotekets bokbord.
14 mars 2015 alltså
Skrivet av: Barnsidan
