Det pratas mycket om "gamla mammor" just nu. Jag antar att diskussionen emanerar ur att fler kvinnor föder sitt första barn högre upp i åldrarna, för jämfört med några decennier tidigare föds det fortfarande färre barn av kvinnor över 40.
En studie utförd vid Sahlgrenska akademin visar att kvinnor över 40 löper större risk att drabbas av graviditetskomplikationer och risken för att barnet dör i magen eller i nära anslutning till förlossningen är större än för en yngre kvinna.
Dock påpekar forskarna att det ändå handlar om små risker och små riskökningar, ett påpekande som antagligen går de flesta spårlöst förbi...
Klassikern "risk för Downs syndrom" känner ju de flesta till. I det fallet brukar paniken sprida sig redan på 35-årsdagen trots att risken egentligen inte börjar öka förrän efter 40 och då i måttlig takt de första åren som 40-plussare.
Ofta frapperas jag av hur folk hanterar statistik. Kvinnor oroar sig halvt sjuka för Downs syndrom fast risken bara ökat från en halv till en procent. Eller med andra ord. Chansen att fostret inte har Downs syndrom har minskat från 99,5 till 99 procent... Om bedömningen gällt ett lotteri där man kan vinna en miljon eller en Ferrari skulle jag tro att de flesta ansett 99 procents vinstchans vara riktigt bra odds...
I stället kastar man sig över allsköns prover där missfallsrisken pga själva provet är ungefär lika stor som risken för kromosomavvikelser...
Andra kul inslag i diskussionen kring "de gamla mammorna" är fjuniga mammors påpekanden om hur orkeslösa de gamla morsorna är. Jag påpekade vid något tillfälle att jag slår rätt många 20-åringar på fingrarna både i gymet och på konditionsklasser trots min höga ålder (44) - och får till svar att det ju inte är en tillfällighet att idrottsmän- och kvinnor står på topp när de är 25 och inte vid 40. Eh? Sedan när behöver man vara elitidrottskvinna för att ta hand om ett barn?
Synd om barnen är det också om det sitter en gammal dammig morsa på föräldramötena har jag hört. Det låter ungefär som om det skulle klivit in en urtidsödla i lokalen.
Jag kommer då osökt att tänka på en del mammor jag mött som fått barn tidigt och pronto förvandlats till helylletanter, kompletta med klimakteriekrull, sedesamma kjolar, villa, Volvo och vovve samt en allmän air av vuxenpoäng i hela sättet att vara...
För mig handlar allt om attityd. Man behöver inte boka rollator och abonnemang på bingokvällar för att man fyllt 40.