Dumstrutarnas återtåg?
Publicerad: 2005-05-28
Det måste finnas en orsak till alla dessa nannyprogram även om jag inte begriper det. Eftersom längtan efter auktoriteter verkar öka (trots att 30-talet känns tämligen avlägset) skulle man kanske starta eget i denna anda. Välkommen till Sukta Tukt AB.
Vi marknadsför blå och röda bollar i trevliga, oåtkomliga burkar i genomskinlig plast. En boll för varje sak ditt barn gör för att du ska bli nöjd. Ditt barn måste lära sig att prestera för att bli omtyckt och omtyckta vill alla barn vara. Därför har vi valt att göra bollarna riktigt små så att ditt barn ständigt känner att h*n aldrig räcker till, aldrig når riktigt upp till dina mål och dina ideal. Att pressa barn är sunt, då presterar de bara mer och du får en god avkastning på dina bollar.
Vi vill också presentera årets nyhet, den portabla skamvrån. Den finns med inbyggd vagga så att även otyglade spädbarn får lära sig lite tukt. För en mindre penning får ni även pysselsetet dumstruten som finns i olika storlekar från 2 månader och uppåt. Det ska böjas i tid det som krokigt ska bli. Just skamkänslor tror vi på Sukta Tukt är ett bra instrument för att kuva en liten själ. För hur ska en människa som inte äger någon skam lära sig hur livet ska vara? För att uppnå nya dimensioner av skam rekommenderar vi att barnet själv får tillverka struten. Det funkade alldeles utmärkt att låta barn få hämta sin egen rotting på den tiden när de skulle agas, eller hur? Vi hoppas att dumstruten på samma sätt som den gamla hederliga rottingen kan bidra till ytterligare en generation som verkligen vet hut och hoppas snart få se de färgglada små strutarna på våra många fina nannyprogram.
Om någon missat ironin vill jag poängtera den nu. Jag tycker riktigt, riktigt illa om de nannyprogram som marknadsför skam och prestation som bra metoder. Om någon skulle kunna förklara för mig varför skam, skuld och prestationer ska vara inslag i något barns liv skulle jag vara tacksam. Och varför i hela friden tar man inte reda på *varför* ett barn är argt istället för att ge dem fjantiga bollar för att de motvilligt bäddar sängen? Vem har tänkt på vad som händer med en människa som kväver ilska, inordnar sig för att få slippa skamkänslor och dessutom ska sukta efter röda bolljävlar för att få höra att man duger?
En vettig sak kom i vart fall upp på ett av programmen, nämligen råd om att göra saker tillsammans med barnen utomhus. Om det hade slutat vid det och blivit tipsprogram för föräldrar som kanske fastnat i ett spår och inte kommer sig för att leka skogsmulle så hade jag förstått poängen. Nu känns det bara ledsamt.
Skrivet av: Allis
Övertygad om del, klart påverkbar om annat och stjäl konstant smarta idéer och tankegångar från min omgivning.
Besök gärna Amanitares hemsida, i synnerhet om du funderar på vad våra biståndspengar går till. En sida att bli lite inspirerad av.
www.amanitare.org
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
Rebecca L (
2005-05-30 10:04)
Vill bara berömma, du skriver verkligen målande ironi samt delar jag alla dina åsikter om nannyns "medel"......
Anser det enormt kränkande för barnen som ofrivilligt är huvudpersoner i dessa program. (Den engelska versionen nu då, eller amerikanska är det väl med en engelsk nanny).
annika60 (
2005-05-29 22:09)
JAg är ju lika off på Tv-program som jag brukar så jag har inte sett ett enda nannyavsnitt... Hinner inte titta eftersom barnen river huset hahaha.
Jenny Borgström (
2005-05-29 20:42)
Fast inte går den svenska versionen till på det sätt du beskriver? Inte de avsnitt jag sett iaf...
De engelska kan jag inte kommentera eftersom jag endast sett reklamen för dem.
