Alla bilder och all fakta till detta reportage är taget från boken "Hjärtebarnsboken" som ges ut av Hjärtebarnsföreningen
Det normala hjärtat
Hjärtat är en effektiv pump som jobbar dygnet runt, utan vila. Storleken är ungefär som den knutna handen hos ägaren.
I hjärtat finns en skiljevägg, som på latin heter septum. Septum delar hjärtat i höger och vänster hjärthalva. En hjärthalva består sedan av två delar; ett förmak och en kammare. Förmaken ligger överst och kallas på latin atrium. Kammaren ligger under och kallas ventrikel.
De olika delarna i blodomloppet
De blodkärl som för blodet till hjärtats förmak kallas vener och de som leder ut blodet från kamrarna kallas artärer. I lungorna syresätts blodet och blir ljusrött till färgen. Via lungvenerna förs det till vänster förmak och slussas vidare till vänster kammare. Från vänster kammare går det syrerika blodet ut till kroppen via aorta (stora kroppspulsådern). Aorta förgrenar sig i allt mindre artärer och de tunnaste förgreningarna kallas kapillärer. Det är i kapillärerna som blodets syre vandrar ut i vävnaderna och kolsyran kommer in i blodet för att sedan avlägsnas i lungorna. När blodet avgett allt syre blir det mörkrött och förs över från kapillärsystemet till vensystemet som forslar det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Blodet töms genom de stora hålvenerna i höger förmak. Därifrån går det till höger kammare för att föras vidare till lugnorna genom den stora lungpulsådern (pulmonalis). I lungorna avger blodet kolsyran och syresätts.
Kretsloppet är slutet.
Hjärtslagen
Hur mycket blod som ska pumpas bestämmer kroppens behov av cirkulation. Kroppen kontrollerar hjärtverksamheten med hjälp av nerver och hormoner. Hjärtslagen kontrolleras av sinusknutan som kan sägas vara kroppens egen pacemaker. Först stimuleras förmaken och dessa dras samman. Blodet töms ner i kamrarna och därefter kommer nästa impuls och kamrarna töms ut i aorta resp pulmonalis. Tiden det tar att fylla ett hjärtrum med blod kallas diastole och tömningen systole. I vänster kammares diastole och systole man mäter puls och blodtryck.
Klaffarna
Klaffarna i hjärtat ser till att blodet flödar åt rätt håll. I vänster hjärthalva mellan förmak och kammare sitter mitralisklaffarna, på höger sida kallas motsvarande klaffar för tricuspidalisklaffarna. Båda dessa är så kallade segelklaffar som sitter förankrade i nedre delen av kammaren och öppnandet och stängande av klaffarna styrs av hjärtslagen. När kammarna dras ihop stängs segelklaffarna och hindrar blodet att komma tillbaka till förmaken.
Klaffarna till de stora pulsådrorna kallas fickklaffar. Till lungpulsådern heter klaffen följaktligen pulmonilisklaff och till kroppspulsådern aortaklaff. Fickklaffarna spänns upp och stänger när kamrarna slappnar av och hindrar det utpumpade blodet att rinna tillbaka i hjärtat.
Kranskärlen
Hjärtat är ju en muskel som behöver blod. Den egna blodförsörjningen får hjärtat genom de så kallade kranskärlen.
Hjärtfel
VSD
ASD
Öppetstående Ductus arteriousus
Pulmonalisstenos
Aortastenos
Aortacoarctation
Fallots Anomali
Pulmonalisatresi med VSD
Pulmonalisatresi utan VSD
Tricuspidalisatresi med VSD
AV Commune
Transposition
Transposition med VSD eller ductus
Transposition med VSD och pulmonalisstenos
Anomalt mynnande lungvener
DILV/DIRV
DOLV/DORV
Hypoplastiskt Vänsterkammarhjärta
Kardiomyopati
