Tobias och Anna har haft den stora lyckan att i varandra finna den stora kärleken. De gifter sig, bor ihop och jobb, studier och karriär går som på räls och det gör väl familjebildandet också? Nej, det gör ju inte det. Och Tobias och Annas situation är inte ovanlig i dag. Många drabbas av ofrivillig barnlöshet och fler och fler söker hjälp hos barnlöshetsexperter och på IVF-kliniker. Väldigt få talar om den ofrivilliga barnlösheten, om sorgen, smärtan, de exisistentiella tankarna och det utanförskap ett barnlöst liv innebär i vårt samhälle. Än färre skriver böcker om det, och än färre av dessa är män.
Därför är det spännande att läsa en bok om ofrivillig barnlöshet från en mans perspektiv. Vi får följa Tobias och Anna kamp för att bli föräldrar. Anna blir gravid, men det slutar i missfall. Jag minns själv hur stort och livsavgörande jag upplevde att det var att få missfall så jag förstår väl hur Anna kan ha känt. Man sörjer kanske inte barnet, men drömmen om barnet och hela den framtid man på de där korta veckorna i början hunnit måla upp. Den känslan är vi många som upplevt, så mycket som var tredje graviditet slutar i missfall. Men de flesta som upplevt ett missfall kan ganska omgående bli med barn igen. Missfallet bleknar snabbt i takt med det nya livet som växer fram.
Så blev det inte för Anna och Tobias, som istället drabbades av upprepade missfall och även ett utomkvedshavandeskap som tog Annas äggledare och ytterligare försämrade chanserna till att få barn. Detta följs av infertilitetsundersökning, krävande IVF-behandling och nya missfall.
Trots all vilja och allt kämpande går det inte. Istället för barn blir det bara mer sorg, smärta och misslyckanden.
Tankarna om barnlösheten finns med i hela boken. Vem är jag om jag inte får barn? Hur gör man för att slippa alla jobbiga frågor och insinuationer om barnalstringen? Vilka är vi om vi inte blir mamma och pappa? Varför får de och inte vi barn? Vad gör jag med mina känslor av utanförskap? Hur kan jag förstå min partner?
Att en svår situation, som ofrivillig barnlöshet är, utlöser en personig kris är inte svårt att förstå. Ju längre tiden går och ju fler nederlag de stöter på desto mer ingående beskrivs sorgen, oron för relationen, det djupt existentiella, känslan av orättvisa och maktlösheten i att inse att detta är utanför den egna kontrollen. Det är unikt i en bok som den här och jag tror förmågan att verbalisera tankarna och dela med sig av dem är terapeutiskt och säkerligen en anledning till att det till slut blev så att Anna och Tobias fick sitt efterlängtade barn.
Tobias har skrivit en bok som behövs och som jag tror kan vara till stor hjälp för andra män och kvinnor som kämpar med barnlöshet. Språket är oklanderligt och berättelsen gripande. Det saknas absolut inte dramatik eller stoff, men det saknas ett läsarperspektiv. Jag får inte riktig känslan av att Tobias skrivit den här boken för någon annan än sig själv. Och det är bokens enda svaghet, eller ska man säga förbättringspotential?
Jag hade gärna läst mer hur en fertilitetsutredning går till, praktiska saker som vad det kostar och hur mycket yid det tar. Jag hade gärna tagit del av lite fakta om IVF-metoder, teorier om varför barnlösheten breder ut sig och hört andras perspektiv på sin barnlöshet. Jag hade också gärna läst mer om de påfrestningar en sån här "resa" innebär för relationen och hur man kan stötta varandra och andra i såna här situationer.
Läs Tobias intervjuas i corren.se och se klipp på intervju i tv4.se där Tobias möter Jenny Strömstedt.