Barnsidan - Babylonsjukan
Meny

Recension > Babylonsjukan

Babylonsjukan

Publicerad: 2004-09-22
Träffande ung film, även för oss som minns hur det var då i sena tonåren med vilsenheten, galenskapen och hopplösheten.

Filmen handlar om Maja som inte har någon plan och som inte är på väg just nånstans. Hon flyter mest med och försöker hitta sig själv och vad hon vill göra i livet.

Maja vill hitta sin grej och efter att pojkvännen Olle åkt iväg till Indien får Maja bo tillsammans med Mattias i en sunkig etta på söder. Med jämna mellanrum invaderas lägenheten av Mattias galna polare och Maja känner sig allt mer desperat. Hon är trött på att aldrig hitta rätt i livet, trött på konsumtionssamhället och trött på pojkvänner som inte respekterar henne.



Babylonsjukan är Daniel Espinosas långfilmsdebut. Debutanter finns det gott om i denna första s.k. Directors Cut-film. Directors Cut är en projektform hämtad och inspirerad från Danmark, som ska skapa möjligheter att enklare, snabbare och billigare göra film. Genom den billigare produktionsvägen öppnas nya dörrar för unga filmmakare att få göra film.
Projektet Directors Cut har därför ett mycket starkt inslag av debutanter. Tanken är att arbeta med ett så litet team som möjligt och att spela in på plats utan stora studiobyggen. Filmens berättelse och skådespelarna ska stå centrum.

I rollen som Maja ser vi långfilmsdebuterande Nina Wähä och övriga roller spelas bl.a. av Gustaf Skarsgård (”Ondskan”), Kalled Mustonen (”Olivia Twist”) och Paulina Hawliczek.

Manuset är skrivet av Clara Fröberg och är delvis självbiografiskt. "Det här är mitt första manus och därför är det ganska självklart att det handlar om mig", säger hon själv.

Babylonsjukan är en annorlunda kärlekshistoria, fylld av värme och humor. Trots att det också är en film som delvis handlar om politik finns inga moralpolitiska undertoner eller nån egentlig sensmoral. Det är rätt och slätt en berättelse, ett tidsdokument som beskriver världsordningen ur en ung tjejs perspektiv.

Kanske den här filmen mest vänder sig till unga som kan identifiera sig med Maja, Mattias och de funderingar och tankar de har. Men även för mig som nästan är dubbelt så gammal som personerna i filmen har filmen hög igenkänningsfaktor. 31-åringen vill ropa "nej, nej, nej vad dumt" medan tonåringen ser spänningen utan att tänka på konsekvenserna. Jag känner ju såklart inte igen musiken eller enskilda händelser, men planlösheten, rastlösheten och de galenskaper man utsatte sig för de där sena tonåren den förstår jag och känner igen.

Maja drömmer om att vara med i en politisk aktion som Göteborgsdemonstrationerna, jag brände Shellflaggor. Majas kompis Pållan snackar för mycket och limmar på alla killarna, såna tjejer har jag både mött och försökt vara.

Det är skönt att känna att jag fortfarande har kontakt med tonåringen i mig. Nu behöver jag inte längre sucka över "dagens ungdom" - dom är inte annorlunda än vad jag själv var...

P.S Att i denna text försöka förklara varför filmen heter Babylonsjukan känns för svårt. Gå och se filmen i stället! :)

Källa: bild/pressmaterial hämtat från Columbia Tristar


Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttionio med siffror i fältet här