Barnsidan - Barnets språkliga början
Meny

Aktuellt > Barnets språkliga början

Barnets språkliga början

Publicerad: 2006-08-11
Här kommer del två i Michelle Cadeaus serie "Flerspråkighet - den oersättliga gåvan".

För att kunna förstå mer om flerspråkighet och hur den fungerar måste vi titta lite på hur ett barn tillägnar sej språk och vad som innefattas i termen ”språk”. Det tar denna delen av artikelserien "Flerspråkighet - den oersättliga gåvan" upp.

Från början är det inte ens tal om språk så som vi vanligvis ser ett språk: ord och grammatik utan ett barns språk börjar långt innan hans eller hennes första ord.

Följande stadier innefattas i ett barns språkutveckling och är alltså en del av språket:

  • Skratt och leenden
  • Följa med ögonen
  • Gripa
  • Jollra
  • Rulla runt
  • Sitta
  • Peka
  • Stå
  • Manipulera redskap (t.ex äta själv)
  • Känna igen/reagera på sitt namn
  • Förstå verbala uppmaningar
  • Första förståeliga aktiva ordet

 
Allt detta är alltså förknippat med språkutveckling hos ett litet barn. Detta är led i barnets kommunikation med dej och med sin omvärld.

Under ett barns första del av livet tilllägnar sej barnet sin språkliga bas vilken innehåller tre av ett språks fem grundkomponenter. Dessa är: uttal, grammatik och automatiserat språk. Detta sägs vara klart när barnet är ca 6 år.

Enligt logopedmottagningen i Borås är barnets språk runt 6 år ofta helt utvecklat vad det gäller grammatik och  ljudsystem. Vissa små uttalsfel och grammatiska förväxlingar kan finnas. Han eller hon börjar under dessa förskoleår utveckla ett intresse för rim och ramsor och skriven text.

Resten av komponenterna i ett språk, nämligen ordförråd och pragmatik* är något som sedan byggs på igenom hela livet.

Uttal

När det gäller uttal så så delas detta också upp i två delar: Prosodin, vilket är språkmelodin och varje enskilt språkljud.

Språkmelodin

Språkmelodin eller prosodin är språkets ljudmässiga helhet: dess rytm, betoningsmönster, intonation osv. Prosodin är det allra första barnet möter och det sker i moderlivet. Under de senare månaderna av fosterstadiet är barnets hörsel och hjärna så utvecklade att barnet kan uppfatta sin mors röst och minnas den. (Kjellin, 2002)

Tänk dej att ett barn har med sej grunden till ett språk (eller flera) redan från sin tid i Mammans mage! Gunilla Ladberg skriver följande: ” Och den automatisering (av ett språk) kan bara komma genom att lyssna, lyssna, lyssna, genom att få det som sägs upprepat för sig många gånger. Ettåringar som börjar tala har ju redan lyssnat på sina modersmål under hela spädbarnsåret plus en del av fostertiden.”

Inte bara lär sej barnet prosodin utan rytmen av språket redan i magen: Tänk dej in i följande senario: Du är gravid och du är på bra humör och lullar runt i ditt hus, pratar i telefonen med din vännina från Sverige. Du är glad, din röst är pigg och din kropp avslappnad och lugn. In kommer ditt äldre barn och hans kompis med sina leriga cyklar – rakt in i vardagsrummet. De har gått igenom sovrummet för att komma hit. Du har precis torkat golvet både i sovrummet och i vardagsrummet. Din röst är nu inte lika glad och pigg, din kropp lite stelare när du frågar din son vad i hela friden han tänker på.

De går ut igen. Du torkar om golvet och suckar lite för dej själv. När du satt dej i soffan med en kopp kaffe (för att vila efter golvtorkningen) så kommer ungen in igen med samma cykel bara ännu lerigare. Nu är du arg (skulle jag vara iallafall) och du ryter till på din son. Kroppen är nu spänd, magen hård och din röst likaså.

Detta upplever ditt barn i magen. Han eller hon lever med dej i din kropps rytm genom hela graviditeten. Därifrån kommer en stor del av ditt barns första kontakt med språket & dess rytm.

Tillbaks till språkmelodin: Ett barn har så tidigt som i sitt andra år tillägnat sej variationer i tonen av det som sägs. Det har lärt sej att tex. samma mening betyder olika saker om man ändrar betoningen på de olika orden i meningen. (t.ex. Vill du SOVA? Vill DU sova? VILL du sova?)


Språkljuden

När det gäller språkljuden så kan arbetar barn på dessa under sina första år.
Vid fyra år bör barnet ha uppnått en språklig nivå som motsvarar den vuxnes när det gäller både uttal och grammatik. Inom vissa gränser är variationer i utvecklingstakten normala. (logoped och med doktor Monica Westerlund, 1994)

De flesta språk har några språkljud som är svårare än andra. I svenskan är det t.ex. r-, t- och sch-ljuden. Vissa konsonantkombinationer kan också vara svårare för ett barn (t.ex. skr eller str)

(Om ditt barn har svårigheter med de svenska språkljuden , eller något av dem så finns här en massa bra tips för att hjälpa dem http://www1.vgregion.se/blom/Startsidor/tipsochlekar.htm )


Grammatik

Christer Platzack, professor i nordiska språk, är grammatikforskare och studerar bl a hur små barn tillägnar sig modersmålets grammatik.
- Det blir allt tydligare att när barn fogar ihop ord till en mening så gör de inga fel, säger han. De blir tidigt säkra på var i satsen som verbet ska placeras, t ex " ha spade" - inte "spade ha".
- Vi tror att det finns en särskild struktur i hjärnan som styr hur barnet lär in elementär grammatik under sina första år och att alla barn föds med detta språkanlag oavsett om deras modersmål är svenska eller afrikaans. Språkanlaget består av ett antal principer för hur ord och fraser får förenas till större enheter. Dessa principer är gemensamma för alla mänskliga språk.

Om när denna automatiska ”inlärningstiden” är slut tvistar de lärda. Christer Platzack säger
- Även i djurvärlden finns det en s k kritisk period för inlärning. Om djuren inte lär sig ett visst beteende före en viss ålder kommer de aldrig att lära sig det. Meningarna är delade om hur länge denna inlärningsperiod varar hos människan. Vissa forskare hävdar att den är slut redan vid fem-årsåldern och andra att den pågår ända till puberteten.

Automatiserat språk

Rakt av betyder automatiserat språk att man kan prata och förstå ett språk utan att behöva anstränga sej. När man tittar lite närmare på det hela finns det två delar till detta också – automatiseringen visar sejvara två helt olika förmågor. Man delar in dem i automatiserat tal (aktiva förmågan) och automatiserad förståelse (receptiva förmågan). Dessa två förmågor behöver inte nödvändigtvis följas åt. Vanligtvis automatiseras förståelsen först.

Detta med att förstå och kunna prata eller kanske ibland förstå men inte kunna prata ser vi ganska ofta i de utlandssvenska barnen. Man kan tro att om man förstår ett språk så kan man också prata men så behöver fallet alltså inte vara.

Gunilla Ladberg förklarar det så här: ”Den receptiva och den aktiva språkförmågan: förståelse och det egna talet, är alltså olika förmågor, som styrs från olika centra i hjärnan. Förståelsen lagras i den bakre, mottagande delen av hjärnan, talet styrs från ett centrum längre fram i hjärnan.” (Barn med fler språk, sid 39)

Har du någongång bett en ettåring att göra en sak? Tex att gå och slänga bananskalet i soporna. Barnet gör det! Alltså förstår han eller hon det men kan ju absolut inte säga ”Nu går jag och slänger bananskalet i soporna” Kanske kan han eller hon säga ”nan sopa.”

Så; uttal, grammatik och automatiserat språk utgör alltså den språkliga basen hos ett barn. När basen väl finns där kan man bygga på och bygga ut språket. Faktum är att man bygger ut sitt eller sina språk hela livet.

Den språkliga basen är otroligt viktig. Forskning visar t.o.m. att det går bättre att lära sej ett andra språk om man samtidigt får en god grund i sitt första språk. Så den språkliga basen och hur utvecklad den är, är något som följer en hela livet.

Så hur kan vi ge våra barn en bra språklig bas, speciellt på minoritetsspråket? Detta kommer vi att ta upp i nästa del av denna artikelserie.

* Pragmatik ett begrepp inom språkfilosofin och språkvetenskapen. Pragmatik är läran om språkets användning och meningars egentliga betydelse. Ex: Du vet inte vad klockan är(?) är ett exempel på ett studieobjekt för pragmatiken, är det en fråga om vad klockan är eller helt enkelt ett konstaterande att du inte vet vad klockan är? Området är intressant för översättare då pragmatiken skiljer sig mycket mellan olika kultursfärers språkanvändning.

http://www.svenskamammor.com/


Skrivet av: Michelle cadeau
Hejsan! Jag heter Michelle och bor med man och två pojkar (okt 01 & sep 04) 15 minuter väster om Manhattan i West Orange, New Jersey. har bott i USA sedan 1994 men är i hjärtat en riktig Malmötös. Älskar livet som heltids& hemmamamma. Du hittar mer information om mej på www.svenskamammor.com Kram,Michelle


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiotvå med siffror i fältet här