Michelles födelse
Publicerad: 2003-11-10
Michelle var beräknad att komma först den 28 Februari sedan efter UL den 6 Mars. Men redan den 10 Januari fick jag riktiga värkar och babisen var på god väg ut. De lyckades dock stoppa mitt värkarbete på förlossningen och med stränga regler om vila skickades jag hem.... "Du är nog snart tillbaka" sa de.. "Denna ungen kommer inte att stanna tiden ut." Jo tack det kunde ju jag hoppas på *ler*
Datumet kom och passerade - ingenting! Efter två veckor av total frustration med diverse egna och med bms hjälp kurer ville ungen inte ut... Jag satt på en centrifugerande tvättmskin... (rätt kul rekommenderas) Drack en hel flaska ricin olja (rekommenderas verkligen INTE för det smakar pest..) men ingenting hände. Bm gav mig värkstimulerande akupunktur och gissa vad ??? Ingenting hände. Jag började ana att min gigantiska mage var gaser...
Torsdagen den 19 Mars skulle jag få bli igångsatt. Kvällen innan var jag så frustrerad att jag åkte in till förlossningen i hopp om att de skulle sätta igång mig lite tidigare. Näpp, men jag fick sova på ett rum och bli igångsatt direkt på morgonen. Den natten sov jag inte mycket det kan jag lova.
På morgonen satte de in prostalgin på livmodertappen, inom två timmar skulle jag få effekt... Gissa vad ??? Ingenting hände !!
Jag gick hela dagen och väntade och väntade. Klockan 17 var det dax för nästa försök. In med tabletten och sedan vänta... Min Bm Agneta var på besök på förlossningen med en föräldragrupp och passade på att komma in en liten stund efteråt. Jag hann precis se henne sen började det! Klockan var då 18. Agneta masserade min rygg men sa till mig att det nog bara var pinvärkar. Det brydde jag mig mindre om nu hände det ju någonting!!!
Dessa pinvärkar fortsatte och 19.30 tog jag mig ut i TVrummet för att titta på Skilda Världar. Jag minns faktiskt ingenting av det programmet. Sen skulle jag prompt bada. Usk sa till mig att värkarna inte gjorde utslag på mätaren de hade så det var bara pinvärkar som inte gjorde nån nytta... Men det gjorde ju såå ont..!
Det var skönt i badet. Efteråt kom jag på att min väninna sagt att jag skulle ta lavemang så att jag inte bajsade ner bebisen... Sagt och gjort. In på rummet och ringa efter personal. Bm kollade hur pass öppen jag var - 2 cm.. som jag varit sedan i januari. "Du ska få microlax och sedan ska du få en tablett så du kan vila dig från pinvärkarna.. annars kommer du aldrig att orka" Hon gick och jag kände hur värkarna kom.. utan något mellanrum...
Det rann nåt mellan mina ben. Vad kan det vara? Gick vattnet? Jag tittade ner - BLOD!!!!! Det skulle ju inte blöda vid en förlossning... Jag skrek efter personalen. De kom skyndande in och kollade mig. Jag var fullt öppen och man kunde se huvudet. Lustgasen åkte fram men den hade man inte mycket hjälp av. Jag som hade bestämt att jag ville ha epidural!!!
Efter kort tid och som det kändes utkrystandet av en citron - kom mitt lilla underverk - MICHELLE.
Hon föddes Torsdagen den 19 Mars 1998 klockan 23.00. Hon vägde 3960 g och var 50 cm lång.
Det som alla trodde var pinvärkar gjorde verkligen nytta och jag hade en super lätt förlossning från 1:a värk klockan 18.00 tills hon föddes 23.00
Skrivet av: Pernilla Lagerquist
Pigg glad och ett enormt tålamod... Fast inte med mig själv ... eller min man... barnen ibland... kompisar...oftast..... Eller lite tålamod *ler*
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
loppan05 (
2005-10-30 19:34)
Betyg: 5
hm från att ha tagit tid, så hade hon verkligen bråttom ut måste jag säga:)
