Barnsidan - Berättelsen om när vår ängel föddes!
Meny

Förlossningsberättelser > Berättelsen om när vår ängel föddes!

Berättelsen om när vår ängel föddes!

Publicerad: 2004-01-29
Klockan 19,35 säger en av Barnmorskorna att innan 19,45 vill vi se henne. Jag vet att jag skriker att ni kan fan inte ge mig sånt ultimatum. Det är ju bara 10 minuter dit. Men så rätt dom hade!

Jag har haft mensvärk hela natten och har inte sovit så mycket. Men jag tänker inte så mycket på det, eftersom jag ändå ska till Sjukhuset och göra viktskattning och CTG som vanligt. Mamma som har sovit hos mig frågar om vi inte ska ta med oss väskan i allafall. jag säger nej, dom kommer ändå skicka hem mig som vanligt. Jag har tid klockan 8,00 Till Ultraljudet. Där säger man att det inte går att göra någon viktskattning för att huvudet ligger för långt ner. Dessutom var flödet inte så bra heller. Jag tar mina papper och går ner till spec. MVC där jag har tid klockan 9,00. barnmorskan gör ett CTG som vanligt. Jag ligger och gråter. Dels för att det gör ont dels för att jag är rädd att något är fel på min dotter och dels för att jag är så trött på att åka till sjukhuset två gånger i veckan.

Jag kommer in till läkaren vid 9,50 vi pratar lite och jag säger att det känns som jag har mensvärk. Hon vill undersöka mig för att titta om jag har öppnat mig något mer sedan förra veckan. Det har jag inte. Sedan säger hon att hon har pratat med förlossningen och det finns plats för dig där. Vi vill sätta i gång dig nu om det är okej. Jag börjar gråta igen. Men jag säger ja. Jag går ut till mamma och berättar och hon följer med in till salen innan hon åker hem och hämtar väskan. Jag ringer Jonas. Men han svarar inte på sin mobil!

Jag pratar in ett meddelande i stil med "jag tänker föda barn nu men du kan ju göra vad fan du vill". Han ringer upp när han sitter i bilen. Han är på väg till stockholm nu. (från norrtälje) nu är klockan 11,10 och dom sätter in katetern som ska sätta i gång mig. Barnmorskan stannar hos mig eftersom jag är ensam. Vi pratar lite om smärtlindring och jag säger att jag vill ha epidural. Sedan frågar jag hur det kommer bli med min dotter. Kommer hon hamna i kuvös och så. Men hon säger att det är nog ingen fara. Hon får en värmesäng så hon får upp värmen. Klockan är nu 11,30 och jag får min första värk. Jag blir chockad av hur ont det gör och hur fort det gick att få första värken efter igångsättningen. Barnmorskan hämtar värmekuddar och jag ligger i sängen. Barnmorskan kramar om mig och säger att det här kommer du klara av utan problem. Jonas kommer straxt efter. Han är nervös och vet inte vad han ska göra. Jag får en kram och sedan småpratar vi.

Mamma kommer och Jonas och Mamma bestämmer sig för att gå och äta lunch. Jag får också lunch men kräks bara upp den. När dom kommer tillbaka efter ca 20 minuter har Jonas köpt en nallebjörn till Våran dotter. Vi satt och pratade och lyssnade på radio. Jag gör allt för att fösöka glömma värken. Tiden går och barnmorskan kommer in i bland för att titta om katetern är på väg ut. Den ska tydligen trilla ut när man är öppen fyra centimeter. Men nej den satt fast.

Nu är klockan 13,30 och nu börjar värkarna bli värre. Jag andas lustgas i bland men mår bara illa. Jag går och duschar men det hjälper inte. Jonas går och värmer kuddarna och mamma masserar mig i ryggslutet vid värkarna. Ringer min bästa vän och berättar att jag ska föda barn (Mamma har berättat det för mig för jag kommer inte ihåg). Barnmorskan kommer in igen och frågar hur det är. Hon kopplar CTG igen. Tiden går och jag får ondare och ondare.

Klockan 18,10 ringer jag på klockan och det kommer in en barnmorska. Hon tycker att det är konstigt att jag har så ont. Hon vill titta så att katetern sitter rätt. Hoppsan säger hon. Det är inte så konstigt att du har så ont. Du är ju öppen 9 cm. Katetern har fastnat mellan huvudet och moderkakan därför har den inte trillat ut. Hon frågar om jag fortfarande vill ha epidural. Jag säger nej. Jag tycker det är onödigt när jag har klarat det så länge utan. Hon frågar om jag vill ha middag, jag säger nej men hon är lite envis och hämtar ändå brickan med mat. Jag dricker bara lite saft.

Klockan blir 18,45 och barnmorskan kommer in när hon hör mig skrika för full hals. Jag ligger lutat över sängen och mamma masserar. Barnmorskan ber mig lägga mig ner på sängen för att titta om jag är helt öppen. Hon konstaterar att nu är det snart dags nu är det bara en liten flik kvar. Hon frågar om jag vill ha något, jag svarar att jag vill ha is. (Jag har varit beroende av is under hela graviditeten). Hon ler springer i väg och hämtar det. När hon kommer tillbaka har hon med sig sin kollega. Nu berättar dom för mig att snart är det dags att börja krysta.

Dom frågar hur jag vill ligga. Jag väljer att ligga på rygg med hälarna i mot varandra. Sedan kommer en värk och dom frågar om jag vill krysta, jag säger nej men det går inte att hålla emot. Klockan är nu 19,00. Jonas och mamma står vid varsin sida om sängen. Tiden går och jag krystar. Jag håller stenhårt i nallen som Jonas köpte. Jag vet att vid ett tillfälle säger jag att jag ger upp. Tar lite lustgas i bland men jag blir bara yr. Klockan 19,35 säger en av Barnmorskorna att innan 19,45 vill vi se henne. Jag vet att jag skriker att ni kan fan inte ge mig sånt ultimatum. Det är ju bara 10 minuter dit. Men så rätt dom hade! Två krystvärkar och åtta minuter senare föddes våran dotter 2250g och 43 cm lång! Det är berättelsen om när våran ängel föddes!

Skrivet av: Linda Bengtsson
Hejsan! Linda heter jag och är mamma till Tindra som är född 4 november 2003. Jag och Tindra bor i stockholm, hägersten med våra 2 kattkillar Fonzie och Lex. Tindras pappa lämnade mig under graviditeten och kommer sällan och hälsar på. Om någon undrar något så fråga=)


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet sjuttioåtta med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
loppan05 (2005-10-25 20:48)
Betyg: 5
bra historia, o tur att allt gick bra
Ulrika Ruke (2004-02-01 17:28)
Betyg: 5
Anette Törnström (2004-01-30 13:50)
Betyg: 4