Barnsidan - 12:01 på BF kan man bli mer punktlig än så?
Meny

Förlossningsberättelser > 12:01 på BF kan man bli mer punktlig än så?

12:01 på BF kan man bli mer punktlig än så?

Publicerad: 2004-05-13
Jag blev paff när han kom ut för jag trodde han var på väg att glida tillbaka in en bit när han istället "forsade ut". 12:01 den 22 december blev Béatrice och Henrik 2-barnsföräldrar.


Vaknade vid 5:40 söndagen den 22 december 2002 av att Vincent kom in i vårt sovrum och ville ha välling. Kände lite molvärk som kom väldigt oregelbundet tänkte inte så mycket på det. Gjorde välling och somnade om.

Vaknade kring 8-tiden och kände molvärken lite mer nu och den kom med 4-5 minuters mellanrum men fortfarande gjorde det inte speciellt ont. Trodde fortfarande inte att det skulle bli bebbe idag.

8:30 började de kännas lite mer och en kring 9:00 väckte jag sambon och bad om hjälp med att få på TNS-plattorna. Han måde apkasst, var jättförkyld och febrig så han tyckte inte vi skulle föda barn idag :-) Som tur är var det ju inte han som skulle ligga där och klämma fram bebbe, han behövde ju bara stå/sitta brevid och ge mig något att hålla i samt ge mig dricka.

9:30 kom det värkar som var mer än bara molvärk, de kändes ordetligt så jag bestämde mig för att ringa förlossningen och de sa som vanligt, ni kommer när ni kommer. Ringde även barnvakterna och förvarnade dem.

Gick och åt frukost men det gick bara ner en macka och jag var tvungen att stå upp och äta för sitta gick inte, molvärken var ganska kraftigt. Ringde taxi, de var något förvirrade där för de trodde att jag ville bli körd till BB i Boden (som lade ner för flera år sedan).

10:05 kom taxin och det var jobbigt att sitta ner hela vägen till sjukhuset. Barnvakten mötte upp och hämtade Vincent. På väg upp till förlossningen fick jag gå supersakta för värkarna kom tätt som attan.

10:35 kom vi in på ett rum och 5 minuter senare (kändes som en timme och vi han med att ta lite magbilder som vi ville ha som minne) kom de in en barnmorska och skulle sätta kanyl samt sätta på CTG:n. Hon gjorde 2 misslyckade kanylsättningsförsök och kallade till slut på en annan barnmorska som skulle försöka sätta in den. Nu kändes värkarna och jag skrek nästan att de kunde väl sätta CTG:n innan de hämtade en annan sköterska för att snabba på det hela lite, ligga ner var INTE skönt. Så fick det bli så jag kopplades till CTG:n (10:53). Fick slå av TNS:en när CTG:n var i gång.

11:05 Intern undersökning, var öppen 6-7 cm och huvudet stod vid spinae. Hinnorna buktade.

11:20 Värkar med 3 min mellanrum enligt CTG:n och den stängdes av och jag fick slå på TNS:en igen men den kände jag knappt av.

11:50 Jag börjar känna lite tryck neråt men inte så farligt. Ställde mig på knä mot ryggstödet på sängen. Ny intern undersökning öppen 9 cm och vattnet går (rinner in i barnmorskans rockärm :-)

11:55 Minns inte varför men de ville att jag skulle ligga ner och jag bad att få ligga på höger sida med benet i ställning (så låg jag när Vincents föddes och det var skönt). Var fullt öppen och får krysta. De skrattade åt mig för jag frågade så vänligt om det var ok med dem om jag krystade nu. Kände igen känslan från förra förlossningen hur barnet kommer ut och åker in igen.

12:01 Lillkillen kommer ut efter 4-5 krystvärkar med navelsträngen 1 varv runt halsen. Jag blev paff när han kom ut för jag trodde han var på väg att glida tillbaka in en bit när han istället "forsade ut". Den känslan när man känner hela kroppen glida ut är det absolut häftigaste som finns och all smärta bara försvinner.

12:08 Moderkakan kommer ut och de sätter igång med att sy mina tre små sprickor. Gjorde precis lika ont som jag minns det från förra gången. Andra gråter av smärta under förlossnigen medan jag verkligen gruvar mig för och gråter paniktårar när de skall sys.


Efter en timme kom fikat och det var så gott att få sitta och fika och kika på den söta lilla parveln som låg det mellan mina fötter och betraktade världen. Efter ytterligare en timme duschade jag och de undersökte Herman under tiden. 4185 g och 52 cm lång var han. Jag fick en chock när jag kom tillbaka från duschen och såg hur mycket han vägde. Fattade inte att jag burit en så stor kille. En stund senare tog vi oss till BB och myste på rummet och Henrik fick alvedon för att ta ner febern. En stund innan storebror kom med barnvakterna och hälsade på och någon timme senare kom lite fler besökare och beundrade vår lilla krabat.

Vi for hem från BB dagen efter, jag skulle ju förbereda julfirandet med skinka och allt annat julstök.

Skrivet av: Béatrice Karjalainen
2-barns mamma, 73:a, datornörd. Gillar att fota, pyssla med grafik samt gör pärlsmycken sen många år tillbaka. Tycker det är kul att kika på andras fotografier och kommenterar när bilden tilltalar mig på något vis eller att jag känner att jag har något konstruktivt att säga. Sätter inte längre betyg på bilder då jag tycker det är svårt att poängvärdera bilder. Jag mottager glatt kommentarer på mina bilder, både ris och ros. Gästboken här kikar jag i lite titt som tätt så lämna gärna en rad. Provar ni något av recepten så lämna gärna en kommentar med förslag på förbättringar, förändringar eller helt enkelt vad ni tyckte om det.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tolv med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
loppan05 (2005-10-23 20:46)
Betyg: 5
den förlossningen gick ju snabbt, kul att han kom på BF dagen:) inte ofta de gör
Annica Bark (2004-06-29 08:57)
En till som fått en punklig bebbe. :D Min Emmy kom också på BF-dagen.

Tack för att du delade med dig, du skriver så bra.