Barnsidan - 011121 - dagen då jag fick en son
Meny

Förlossningsberättelser > 011121 - dagen då jag fick en son

011121 - dagen då jag fick en son

Publicerad: 2012-01-04
Det hela började 2-3 dagar innan... Jag var orolig i kroppen och kunde inte sova ordentligt... Vaknade 1 gång i timmen hela nätterna och hade förvärkar som inte riktigt kändes som de jag haft tidigare... Men det kom aldrig någon bebis... Efter en natt med dessa förvärkar och vaknandet 1 ggn i timmen bestämde jag mig för att göra något... Så jag, Jonas och Alva åkte ut till IKEA och shoppade...

På kvällen hade jag samma förvärkar och jag gick och lade mig, vaknade 5 över varje hel timme hela natten... På morgonen (v. 37+5) fick jag sovmorgon av sambon och när jag går upp och går på toaletten upptäcker jag att slemproppen går!!! Wow, är något på G eller?

Jag förstod nog att det var på G för jag började städa, och göra i ordning lägenheten... Efter några timmar börjar förvärkarna kännas mer och jag förstår att det är verkligen på G nu... Jag kollar med min syster som skulle passa Alva när hon slutar skolan och hon slutar runt halv 3, så vi säger att hon kommer då och hämtar Alva...

Hon kommer vid 3 tiden och varken hon eller Jonas märker på mig att något är på G, då hade jag såna värkar som man kan dölja fortfarande... Efter ett tag går hon med Alva och jag sätter mig tillrätta i soffan... Värkarna kommer med 6 min emellan och håller inte i sig så länge... Dom tilltar under dagen, och jag sitter hela tiden i soffan på ett täcke med ett annat på mig (jag satt på ett täcke för vattnet hade gått) När jag har ont håller jag gärna andan... och gjorde även det i början av dessa värkarna men märkte snart att jag blev yr av det så då började jag skrika AJ AJ AJ AJ hela tiden för då var jag tvungen att ta in luft.... I soffan sitter jag i några timmar... Jonas klockar värkarna och dom kommer var 6:e min ungefär och är inte speciellt långa 30 sekunder max...

Till slut känner jag att jag nog ska gå in i duschen och använda den som smärtlindring, ville vänta in i det sista så man inte utnyttjade den smärtlindringen för tidigt... Så nu när jag börjar röra på mig kommer värkarna med 3 minuters mellanrum... Går in i duschen vid 18 tiden ungefär och står där ett bra tag.... det är helt otroligt vad lite varmt vatten kan lindra...

Efter ett tag behövde jag en paus från det varma vattnet och går ur duschen för att dricka lite... PANG PANG PANG 3 min emellan värkarna som gör sååååå j*vla ooooont!!!! Går in i duschen igen, men nu hjälper den inte längre... Vid 19 tiden säger Jonas åt mig att ringa förlossningen och jag gör så... Där säger dom att jag är välkommen in så jag börjar klä på mig sakteligen (ska bara plåta magen först!) och letar fram journaler etc... Jonas ringer en taxi och vid 19.45 går vi ut mot taxin... Jag börjar må illa på vägen till taxin....då får jag panik... Jag visste det att när man mår illa och/eller spyr så har ju huvudet sjunkit nedanför spinae...då är det nära...!

Men jag är cool, tänker att jag nog mår illa av den varma duschen jag tog...(samma dumma tanke som vid förlossning nr. 1)

Taxin kommer och vi åker iväg...jag svär en del åt taxichauffören som kör som en potta skit enligt mig... Jonas säger att han var väldigt försiktig men det tycker inte jag :) Jag sitter och flåsar, gapar och skriker mig igenom värkarna som är så hemska att jag inte vet vad jag ska göra... det känns som något är fel... så här ont SKA man INTE ha...

Taxichauffören kör en omväg till sjukhuset, detta märker jag i taxin, jag vet hur man lättast tar sig till Östra men Jonas vet ju inte sånt så han reagerar inte... Jag reagerar inte heller för jag håller på att föda barn...

I bilen börjar jag märka att värkarna ändras.... och jag säger till Jonas att jag måste krysta... Jag får panik och skriker att jag måste krysta... Jonas svarar "ja men gör det då..." Han förstod inte att det var så nära som det var...

20.15 svänger taxin in vid förlossningen vid östra sjukhuset och taxichauffören ringer på dörren medan jag tar mig ut ur bilen och lutar mig mot dörrarna till förlossningen där står jag och krystar!!! En BM kommer, ser mig och ropar på 2 andra som kastar ner mig i en rullstol... Sedan springer dom med mig genom korridorerna, guuud va jag måste ha låtit...!
In på rummet och dom säger åt mig att jag måste upp ur rullstolen och ta av mig jacka och byxor... Det går inte säger jag... (jag hade ett huvud mellan benen) Jag vet inte hur, men dom fick upp mig ur rullstolen och byxorna rök, jackan likaså...

Sedan får dom upp mig i en säng som sagt jag vet verkligen inte hur för att röra på sig med ett huvud mellan benen är inte det lättaste... Nu står en BM på vardera sida om mig och en där nere... Jag frågar vad f*n hon sysslar med för hon har en handduk mot mitt underliv... Hon gör ingenting säger hon...

Jonas som betalat taxichauffören kommer innanför dörren och BM släpper handduken om mitt underliv och säger åt Jonas att det var i sista sekunden nu kommer bebisen!! 2 krystvärkar och PLOPP! Walter ser dagens ljus!!!

Helt underbart söt är han min son! Han skriker till och jag får honom upp på magen...lyckan är gjord!!

Skrivet av: Linda Wigilius
Hejsan! Jag är en glad 2 barnsmorsa som snart fyller 24 år. Arbetar som kassörska på MAXI och är sambo med en frilansjournalist!


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttionio med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
loppan05 (2005-10-30 05:24)
Betyg: 5
oj det gick fort ju, tur att ni han in annars hade nog taxi chaffisen blivit upprörd*skrattar*