Barnsidan - Hinnsvepning inom förlossningsvården
Meny

Förlossning > Hinnsvepning inom förlossningsvården

Hinnsvepning inom förlossningsvården

Publicerad: 2020-05-28
Hinnsvepning är en igångsättningsmetod som används för att initiera förlossningsstart. Här får du veta mer om hur det går till och när metoden kan användas.

Vad är hinnsvepning?

Hinnsvepning, eller "Membrane sweep" som det heter på engelska, är en metod som används för att sätta igång förlossningen. Metoden som användes redan under 1800-talet, är enkel och kan minska behovet av andra igångsättningsmetoder som t.ex. hinnsprängning eller värkstimulerande dropp.

När kan hinnsvepning göras?

En förutsättning för att metoden ska kunna användas är att livmoderhalsen är mogen och tillräckligt öppen för att rymma ett finger. Hinnsvepning utförs på kvinnor med normal, fullgången enbördsgraviditet, där fostret ligger i huvudbjudning och fosterhinnorna är intakta.

Faktorer som tidigare kejsarsnitt, sätesbjudning, flerbörd, diabetes hos modern eller placenta previa (sk föreliggande moderkaka) innebär att hinnsvepning inte bör göras (och det finns fler kontraindikationer).

Hinnsvepning sker alltid i samråd mellan kvinnan och barnmorskan, eller läkare i förekommande fall.

Vem kan göra en hinnsvepning?

En barnmorska eller läkare på sjukhus. Ibland kan en barnmorska på mödravårdscentralen bistå med att göra hinnsvepning i samband med vanligt besök innan förlossningen. I vissa fall finns det barnmorskor på förlossningsmottagningen som utför hinnsvepning. Kontakta förlossningsmottagningen för att få besked och tidsbokning.

Hur går det till?

Undersökaren, oftast en barnmorska, för in ett eller två fingrar in i livmoderhalsen till den inre modermunnen och genom cirkelrörelser lossas fosterhinnorna från den nedre delen av livmodern.

Metoden kan upplevas obehaglig och smärtsam av en del. Om det gör ont kan man avbryta.

Hur kan det sätta igång förlossningen?

Hinnsvepningen stimulerar frisättningen av hormoner, prostaglandiner, som bidrar till att sätta igång förlossningen. Prostaglandiner bidrar till att mjuka upp livmoderhalsen och öka livmodermuskulaturens benägenhet till sammandragningar. Dessa påverkar i sin tur livmoderhalsens mognad och genom att trycket på livmoderhalsen ökar vilket sätter igång utsöndring av oxytocin som styr värkarbetet (Ferguson reflexen).

Finns det risker?

Hinnsvepning är medicinskt sett en säker metod och verkar inte öka risken för infektion hos mamma eller barn. Det finns en risk för ofarlig blödning under proceduren och efteråt samt att hinnsvepningen sätter igång pinvärkar som inte startar förlossningsarbetet. Största risken är att hinnsvepningen inte sätter igång värkarbetet, så i de fall när det är medicinskt motiverat att inom kort få igång förlossningsarbetet är andra metoder bättre.

Vad kan man förvänta sig efter hinnsvepning?

Det är vanligt med en mindre blödning och det förekommer ofta blodtillblandad/brunaktiga flytningar efter en hinnsvepning. Det kan komma samma dag eller någon dag efter. Det är också vanligt med oregelbundna sammandragningar som kan vara smärtsamma. Inga av dessa symtom är farliga. Får man mycket ont kan man ta smärtstillande i form av paracetamol.

Hur effektivt är hinnsvepning som igångsättningsmetod?

Forskning visar att hinnsvepning minskar antalet graviditeter som går mer än två veckor över tiden. Nyligen har SBU gått igenom befintlig forskning för att besvara frågan "Vilken sammanställd forskning finns på användandet av hinnsvepning inom förlossningsvården?" där en av slutsatserna är hinnsvepningen möjligen är en effektiv metod för igångsättning men att mer forskning behövs för att svara på frågan om när hinnsvepning är mest lämplig och exakt hur många gånger som är optimalt.

Källor och mer läsning för den intresserade

SBU

Karolinska Universitetssjukhuset

Södertälje sjukhus

Födelsehuset

Examensarbete av barnmorskestudenter på KI "Svenska barnmorskors uppfattning om, och användande av hinnsvepning"




Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtiofyra med siffror i fältet här



Se även:
Förlossningens faser: Före förlossningen börjar

Ännu mer i 'Förlossning'
» Hinnsvepning inom förlossningsvården
» Antalet födslar minskade i Stockholm under 2019
» Att klippa navelsträngen senare kan hindra hjärnskador hos nyfödda
» Äldre kvinnor löper högre risker vid graviditet och förlossning
» Komplexa samspel i genetiken bakom barns födelsevikt
» Nu kan du med planerat kejsarsnitt välja att samtidigt sätta in en spiral - helt risk- och smärtfritt
» Hemförlossning blir tilläggsuppdrag i Stockholms vårdval
» Mobilt BB-team startas i Malmö
» Två barnmorskor vid förlossningen för ökad patientsäkerhet
» Skaraborgs sjukhus introducerar ny förlossningsmetod
» Team hjälper vid förlossningsskador
» Koll på statistiken gav färre komplikationer på förlossningen
» Överviktskirurgi kopplas till säkrare förlossning
» Ökad risk att utveckla matallergi för barn födda med kejsarsnitt
» Ny vårdform för graviditet och förlossning testas i Stockholm
» RSFU öppnar hjälplinje för nyförlösta
» Ny forskning tittar närmare på riskerna efter kejsarsnitt
» Forskare har identifierat generna som styr graviditetslängd
» Studie ska ta reda på om klipp kan minska allvarliga bristningar
» Fler för tidigt födda kan bli hjälpta av kortison

Böcker om vänta, föda och ha barn


Cyril Jost: Boken om barn - av pappor : lättläst och vetenskaplig guide till barnets tre första år


Kristina Hofsten & Malin Alfvén: Trotsboken


Carina Nunstedt: 12 steg till ett skönare mammaliv


Susanna Heli: Föda utan rädsla