Nya betygssystemet och LGR11

Publicerad: 2013-12-13

Kortfattad genomg�ng av det nya betygssystemet och kopplingen till l�roplanen f�r grundskola (LGR2011)

Relativ betygsskala

Fram till 1994 hade vi i Sverige en relativ betygsskala. Skalan gick fr�n 1-5, d�r 5 var h�gsta betyg. En relativ skala anv�nds f�r att ranka elever inom en klass, den b�sta eleven fick de b�sta betygen och de som presterade s�mre fick s�mre betyg. M�let var att betygssnittet i varje klass skulle h�llas inom ett visst spann och avvikelser skulle godk�ndes av rektor. Alla i en klass kunde med andra ord inte f� femmor, �ven om den s� var fylld med genier och underbarn.

Det h�r systemet �r enkelt f�r l�raren att jobba med, men kan upplevas or�ttvist av eleverna som heller inte tj�nar p� att hj�lpa varandra.

Kriteriebaserat betygssystem

1994 inf�rdes ett kriteriebaserat betygssystem. Skalan inneh�ll tre steg; G-VG-MVG (Godk�nd, V�l Godk�nd och Mycket V�l Godk�nd) och eleverna bed�mdes inte gentemot andra elever utan emot uppst�llda kriterier. Alla i en klass kunde allts� f� h�gsta betyg - MVG.

I ett kriteriebaserat betygssystem kan elever tj�na p� att hj�lpa varandra och syftet �r inte att ranka elever fr�n b�st till s�mst utan bed�ma eleven individuellt gentemot nationellt uppst�llda kunskapskriterier.

L�raren har tolkningsf�retr�de och det kan �ppna upp f�r godtycke n�r det �r sv�rarbetat och sv�rt att f�rst� hur kunskap ska bed�mas. M�nga tyckte systemet fram till 2011 var ologiskt och sv�rtolkat.

2011 och LGR11

Det nya systemet som inf�rdes 2011 �r fortfarande kriteriebaserat, men har en konsekvent struktur och begreppsanv�ndning. Det finns en tydligare koppling mellan l�roplan och betygsbed�mning. Skalan �r A-F. A �r h�gsta betyg och F �r underk�nt. L�gsta niv�n f�r godk�nt resultat �r E.

Kunskapskriterier finns beskrivna f�r �rskurs 3, 6 och 9. I varje �mne finns det ett antal olika delar att bed�ma. Varje del kan uppn�s p� tre olika niv�er, A, C eller E. Allt detta kan st�lla upp i en matris.

Exempelmatris

H�r �r en matris f�r �mnet Historia och kunskapskraven f�r �rskurs 9. K�lla Skolverket

E-niv�	C-niv�	A-niv�
Eleven har grundl�ggande kunskaper om historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har goda kunskaper om historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.	Eleven har mycket goda kunskaper om historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att f�ra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samh�llsf�r�ndringar och m�nniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om F�rintelsen och andra folkmord. Dessutom f�rklarar eleven hur m�nniskors villkor och v�rderingar kan p�verkas av den tid de lever i.	Eleven visar det genom att f�ra utvecklade och relativt v�l underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samh�llsf�r�ndringar och m�nniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om F�rintelsen och andra folkmord. Dessutom f�rklarar eleven hur m�nniskors villkor och v�rderingar kan p�verkas av den tid de lever i.	Eleven visar det genom att f�ra v�lutvecklade och v�l underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samh�llsf�r�ndringar och m�nniskors levnadsvillkor och handlingar, samt om F�rintelsen och andra folkmord. Dessutom f�rklarar eleven hur m�nniskors villkor och v�rderingar kan p�verkas av den tid de lever i.
Eleven kan unders�ka n�gra utvecklingslinjer inom kulturm�ten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d� enkla samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan unders�ka n�gra utvecklingslinjer inom kulturm�ten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d� f�rh�llandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder.	Eleven kan unders�ka n�gra utvecklingslinjer inom kulturm�ten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver d� komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven anger ocks� n�gon t�nkbar forts�ttning p� dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda h�nvisningar till det f�rflutna och nuet.	Eleven anger ocks� n�gon t�nkbar forts�ttning p� dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt v�l underbyggda h�nvisningar till det f�rflutna och nuet.	Eleven anger ocks� n�gon t�nkbar forts�ttning p� dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med v�lutvecklade och v�l underbyggda h�nvisningar till det f�rflutna och nuet.
Eleven kan anv�nda historiskt k�llmaterial f�r att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om m�nniskors levnadsvillkor, och f�r d� enkla och till viss del underbyggda resonemang om k�llornas trov�rdighet och relevans.	Eleven kan anv�nda historiskt k�llmaterial f�r att dra utvecklade och relativt v�l underbyggda slutsatser om m�nniskors levnadsvillkor, och f�r d� utvecklade och relativt v�l underbyggda resonemang om k�llornas trov�rdighet och relevans.	Eleven kan anv�nda historiskt k�llmaterial f�r att dra v�lutvecklade och v�l underbyggda slutsatser om m�nniskors levnadsvillkor, och f�r d� v�lutvecklade och v�l underbyggda resonemang om k�llornas trov�rdighet och relevans.
Eleven kan f�ra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har anv�nts och kan anv�ndas i n�gra olika sammanhang och f�r olika syften, samt hur skilda f�rest�llningar om det f�rflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan f�.	Eleven kan f�ra utvecklade och relativt v�l underbyggda resonemang om hur historia har anv�nts och kan anv�ndas i n�gra olika sammanhang och f�r olika syften, samt hur skilda f�rest�llningar om det f�rflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan f�.	Eleven kan f�ra v�lutvecklade och v�l underbyggda resonemang om hur historia har anv�nts och kan anv�ndas i n�gra olika sammanhang och f�r olika syften, samt hur skilda f�rest�llningar om det f�rflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan f�.
I studier av historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter s�v�l som vid anv�ndning av k�llor och i resonemang om hur historia anv�nds kan eleven anv�nda historiska begrepp p� ett i huvudsak fungerande s�tt.	I studier av historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter s�v�l som vid anv�ndning av k�llor och i resonemang om hur historia anv�nds kan eleven anv�nda historiska begrepp p� ett relativt v�l fungerande s�tt.	I studier av historiska f�rh�llanden, skeenden och gestalter s�v�l som vid anv�ndning av k�llor och i resonemang om hur historia anv�nds kan eleven anv�nda historiska begrepp p� ett v�l fungerande s�tt.

Uppn�r man A-niv�n i alla delar s� blir betyget A
Uppn�r man C-niv�n i alla delar och merparten av A-niv�n s� blir betyget B
Uppn�r man C-niv�n i alla delar s� blir betyget C
Uppn�r man E-niv�n i alla delar och merparten av C blir betyget D
Uppn�r man E-niv�n i alla delar s� blir betyget E
Har man ej uppn�tt E-niv�n i en eller flera delar blir betyget F

V�rdeord

Som synes i matrisen �r beskrivningen av de olika niv�erna inom varje del snarlik. det som skiljer �r ett antal v�rdeord, t.ex

"grundl�ggande kunskaper"->"goda kunskaper"->"mycket goda kunskaper",
"enkla"->"f�rh�llandevis komplexa"->"komplexa"
"huvudsak"->"relativt v�l"->"v�l"

Dessa v�rdeord kan det vara viktigt att diskutera med l�raren f�r att f�rst� och f� exempel p� n�r ett resonemang �r "enkelt" eller "komplext" eller n�r en kunskap anses vara "grundl�ggande" och n�r man har "mycket goda kunskaper". Det tydligg�r f�r elev och f�r�lder vad som kr�vs f�r ett h�gre betyg.

Sv�rare att f� h�gsta betyg

I praktiska �mnen som sl�jd och hemkunskap har de teoretiska delarna f�tt st�rre plats. Det r�cker allts� inte att vara en fantastisk bildkonstn�r f�r att f� A i Bild, de teoretiska delarna m�ste uppfyllas p� A-niv� ocks�.

Systemet �r ganska of�rl�tande eftersom det �r tydligare och det finns mindre utrymme f�r tolkning fr�n l�rarna. Det kan k�nnas h�rt eftersom en enda missad del kan leda till att betyget blir F fast allt annat bed�mts ligga p� A-niv�n.

Sammantaget �r det allts� sv�rare att f� E �n f� Godk�nt i f�reg�ende system. Det samma g�ller C och VG samt A och MVG. Det kr�vs mycket mer av eleverna f�r att f� h�gsta betyg sedan LGR11 inf�rdes. Det kommer vara mycket sv�rare att ha A i allt �n det var att f� MVG i allt eller 5.0 i betygssnitt.

Betygshets

Vi som �r f�r�ldrar m�ste sluta j�mf�ra dagens system med v�rt eget betygssystem. Ett E motsvarar inte en etta utan snarare en trea, s� ett E �r allts� helt klart OK! M�nga barn k�nner dock att ett E �r ganska misslyckat och d�r har vi f�r�ldrar ett stort ansvar att �ndra den bilden.

Skolan har skyldighet att ge alla elever f�ruts�ttningar f�r att lyckats n� till E-niv�n i alla �mnen och d�rut�ver ska skolan ge varje elev stimulans att n� s� l�ngt som m�jligt. Tillsammans med l�rare kan elev och f�r�ldrar s�tta upp n�bara m�l inom varje �mne.

Nationella proven d�?

De nationella proven bed�mer inte alla delar i �mnet, d�rf�r kan betyg p� nationella prov skilja sig fr�n det slutgiltiga betyget.

Skrivet av: Barnsidan

L�mna g�rna en kommentar!

Vad tyckte du om det du l�ste? Det �r j�ttekul om du vill l�mna ett litet avtryck h�r.
Tidigare kommentarer/betyg

(2017-10-25 11:49)
Ni skriver om det relativa betygssystemet:"Alla i en klass kunde med andra ord inte f� femmor, �ven om den s� var fylld med genier och underbarn."
Det �r faktiskt FEL. Det systemet baserades p� hela POPULATIONEN och inte en viss klass!

�nnu mer i 'F�r�ldraskap'
» Varf�r Gosedjur �r den perfekta g�van till nyf�dda!
» Samlingsl�n: Ett s�tt att hantera skulder och ekonomisk konsolidering
» Vikten av att skydda och �terfukta huden
» Dags att byta till halksockor?
» Planera ett barnkalas som dina barn kommer att �lska
» Den b�sta presenten du kan ge ditt barn kommer i ett orange kuvert
» Elektronik komponenter � en guide
» Hur du skyddar ditt barn fr�n n�tmobbning
» Goda r�d n�r du ska l�na pengar
» Experternas tips f�r att undvika att barnen hamnar i kl�m vid skilsm�ssa
» Att bli mamma som �ldre eller som ensamst�ende f�renat med risker
» Ta kontroll �ver din framtid med en framtidsfullmakt
» Tips p� hur du skriver ett vasst CV efter mammaledighet
» Tips f�r att prata med barn om oro f�r l�get i Ukraina (eller andra omv�rldskriser)
» S� kan du minska stressen och bli en gladare f�r�lder
» Cybex introducerar bilbarnstol med helkroppsairbag
» Superhj�ltar inspirerar barnfamiljer till mer frukt och gr�nt i kosten
» Vad ska man t�nka p� n�r man ska k�pa bilbarnstol?
» S� kan du hj�lpa ditt barn att f�rb�ttra sina kognitva och matematiska f�rm�gor
» Tj�na pengar till skolresa och l�r barnen f�rst� pengars v�rde