Barnsidan - Nya betygssystemet och LGR11
Meny

Föräldraskap > Nya betygssystemet och LGR11

Nya betygssystemet och LGR11

Publicerad: 2013-12-13
Kortfattad genomgång av det nya betygssystemet och kopplingen till läroplanen för grundskola (LGR2011)

Relativ betygsskala

Fram till 1994 hade vi i Sverige en relativ betygsskala. Skalan gick från 1-5, där 5 var högsta betyg. En relativ skala används för att ranka elever inom en klass, den bästa eleven fick de bästa betygen och de som presterade sämre fick sämre betyg. Målet var att betygssnittet i varje klass skulle hållas inom ett visst spann och avvikelser skulle godkändes av rektor. Alla i en klass kunde med andra ord inte få femmor, även om den så var fylld med genier och underbarn.

Det här systemet är enkelt för läraren att jobba med, men kan upplevas orättvist av eleverna som heller inte tjänar på att hjälpa varandra.

Kriteriebaserat betygssystem

1994 infördes ett kriteriebaserat betygssystem. Skalan innehöll tre steg; G-VG-MVG (Godkänd, Väl Godkänd och Mycket Väl Godkänd) och eleverna bedömdes inte gentemot andra elever utan emot uppställda kriterier. Alla i en klass kunde alltså få högsta betyg - MVG.

I ett kriteriebaserat betygssystem kan elever tjäna på att hjälpa varandra och syftet är inte att ranka elever från bäst till sämst utan bedöma eleven individuellt gentemot nationellt uppställda kunskapskriterier.

Läraren har tolkningsföreträde och det kan öppna upp för godtycke när det är svårarbetat och svårt att förstå hur kunskap ska bedömas. Många tyckte systemet fram till 2011 var ologiskt och svårtolkat.

2011 och LGR11

Det nya systemet som infördes 2011 är fortfarande kriteriebaserat, men har en konsekvent struktur och begreppsanvändning. Det finns en tydligare koppling mellan läroplan och betygsbedömning. Skalan är A-F. A är högsta betyg och F är underkänt. Lägsta nivån för godkänt resultat är E.

Kunskapskriterier finns beskrivna för årskurs 3, 6 och 9. I varje ämne finns det ett antal olika delar att bedöma. Varje del kan uppnås på tre olika nivåer, A, C eller E. Allt detta kan ställa upp i en matris.

Exempelmatris

Här är en matris för ämnet Historia och kunskapskraven för årskurs 9. Källa Skolverket

E-nivå C-nivå A-nivå
Eleven har grundläggande kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven har goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder. Eleven har mycket goda kunskaper om historiska förhållanden, skeenden och gestalter under olika tidsperioder.
Eleven visar det genom att föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven visar det genom att föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i. Eleven visar det genom att föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av samhällsförändringar och människors levnadsvillkor och handlingar, samt om Förintelsen och andra folkmord. Dessutom förklarar eleven hur människors villkor och värderingar kan påverkas av den tid de lever i.
Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika tidsperioder. Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då komplexa samband mellan olika tidsperioder.
Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med enkla och till viss del underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med utvecklade och relativt väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet. Eleven anger också någon tänkbar fortsättning på dessa utvecklingslinjer och motiverar sitt resonemang med välutvecklade och väl underbyggda hänvisningar till det förflutna och nuet.
Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra enkla och till viss del underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då enkla och till viss del underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra utvecklade och relativt väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans. Eleven kan använda historiskt källmaterial för att dra välutvecklade och väl underbyggda slutsatser om människors levnadsvillkor, och för då välutvecklade och väl underbyggda resonemang om källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang om hur historia har använts och kan användas i några olika sammanhang och för olika syften, samt hur skilda föreställningar om det förflutna kan leda till olika uppfattningar i nutiden, och vilka konsekvenser det kan få.
I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett relativt väl fungerande sätt. I studier av historiska förhållanden, skeenden och gestalter såväl som vid användning av källor och i resonemang om hur historia används kan eleven använda historiska begrepp på ett väl fungerande sätt.

Uppnår man A-nivån i alla delar så blir betyget A
Uppnår man C-nivån i alla delar och merparten av A-nivån så blir betyget B
Uppnår man C-nivån i alla delar så blir betyget C
Uppnår man E-nivån i alla delar och merparten av C blir betyget D
Uppnår man E-nivån i alla delar så blir betyget E
Har man ej uppnått E-nivån i en eller flera delar blir betyget F

Värdeord

Som synes i matrisen är beskrivningen av de olika nivåerna inom varje del snarlik. det som skiljer är ett antal värdeord, t.ex

  • "grundläggande kunskaper"->"goda kunskaper"->"mycket goda kunskaper",
  • "enkla"->"förhållandevis komplexa"->"komplexa"
  • "huvudsak"->"relativt väl"->"väl"

Dessa värdeord kan det vara viktigt att diskutera med läraren för att förstå och få exempel på när ett resonemang är "enkelt" eller "komplext" eller när en kunskap anses vara "grundläggande" och när man har "mycket goda kunskaper". Det tydliggör för elev och förälder vad som krävs för ett högre betyg.

Svårare att få högsta betyg

I praktiska ämnen som slöjd och hemkunskap har de teoretiska delarna fått större plats. Det räcker alltså inte att vara en fantastisk bildkonstnär för att få A i Bild, de teoretiska delarna måste uppfyllas på A-nivå också.

Systemet är ganska oförlåtande eftersom det är tydligare och det finns mindre utrymme för tolkning från lärarna. Det kan kännas hårt eftersom en enda missad del kan leda till att betyget blir F fast allt annat bedömts ligga på A-nivån.

Sammantaget är det alltså svårare att få E än få Godkänt i föregående system. Det samma gäller C och VG samt A och MVG. Det krävs mycket mer av eleverna för att få högsta betyg sedan LGR11 infördes. Det kommer vara mycket svårare att ha A i allt än det var att få MVG i allt eller 5.0 i betygssnitt.

Betygshets

Vi som är föräldrar måste sluta jämföra dagens system med vårt eget betygssystem. Ett E motsvarar inte en etta utan snarare en trea, så ett E är alltså helt klart OK! Många barn känner dock att ett E är ganska misslyckat och där har vi föräldrar ett stort ansvar att ändra den bilden.

Skolan har skyldighet att ge alla elever förutsättningar för att lyckats nå till E-nivån i alla ämnen och därutöver ska skolan ge varje elev stimulans att nå så långt som möjligt. Tillsammans med lärare kan elev och föräldrar sätta upp nåbara mål inom varje ämne.

Nationella proven då?

De nationella proven bedömer inte alla delar i ämnet, därför kan betyg på nationella prov skilja sig från det slutgiltiga betyget.


Skrivet av: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden.


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet tjugonio med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
(2017-10-25 11:49)
Ni skriver om det relativa betygssystemet:"Alla i en klass kunde med andra ord inte få femmor, även om den så var fylld med genier och underbarn."
Det är faktiskt FEL. Det systemet baserades på hela POPULATIONEN och inte en viss klass!