Varför slår dom?

Den här texten handlar om misshandel i äktenskap eller mellan personer som har ett förhållande med varandra. Jag vill redan från början lägga in en brasklapp. Jag har ringa erfarenhet av fysisk misshandel i relationer, varken som offer, förövare, eller åskådare har jag haft det tätt inpå mig. Eller det kanske jag har fast jag inte upptäckt det. Det är ju liksom så att det inte alltid går att se på en människa om den är misshandlare eller misshandelsoffer.

Det jag skriver här är alltså bara egna funderingar och inget som är att betrakta den absoluta sanningen på något sätt. Men det behöver ändå sägas och skrivas. Vi ickedrabbade måste också aktivt ta avstånd och fundera över det här eftersom det är ett växande problem i samhället.

Varför slår dom? Makt, vanmakt, gammal vana, droger, dåligt självförtroende, psykisk ohälsa... Ja varför? Det är i de allra flesta fallen, en överväldigande majoritet, män som misshandlar när det gäller våld i relationer. (det är också män som är i klar majoritet när det gäller våld ute i samhället, där det är män som är större delen av offren, men det är en annan diskussion) Det finns kvinnor som misshandlar, jadå, det är några procent av misshandelskakan... men det förringar inte det faktum att det är män som misshandlar mest och det kan därför inte användas som motargument . Alldeles för ofta misshandlas kvinnor i relationer som brukar kallas kärleksrelationer.

Tänk på det en stund. Kvinnor blir misshandlade av män som antagligen både före och efter slagen påstår att de älskar henne.

Bilden knäpptes i ett helt annat sammanhang men redigerades för det här ändamålet av fotografen som är min dotter.

Man kan i alla fall slå fast att i de här misshandelsfallen så ingår så gott som alltid att förövaren ger offret skulden för misshandeln. Vem har inte hört eller läst ”men hon får skylla sig själv som provocerade”. Man kan också rätt säkert säga att de här männen vet att det är fel att slå och att det är straffbart men den vetskapen hindrar dem inte. Därför väntar de med slagen tills inga vittnen finns inom synhåll.

Jag läste häromdagen en artikel i Aftonbladet. Inte Sveriges mest seriösa blaska direkt men någon kärna av sanning kan man ju ändå anta att det fanns i texten. Det handlade om en kvinna som blivit dödad av sin exmake. Hon hade just tagit sig ur ett långt äktenskap som innehållit misshandel, haft skyddat boende hos Kvinnojouren en tid och när hon steg ut i samhället igen så dödade han henne. En man dödar sin exhustru i hennes hem för att hon hade fräckheten att välja bort honom. Grannar vittnar om att det ofta var bråkigt i parets lägenhet, att barnen sprang ut i trapphuset och grät, att man hört hur mannen skrikit och härjat och hur kvinnan gråtit osv, osv... I trettio år misshandlade den här mannen sin hustru utan att omgivingen regerade mer än med axelryckningar. I trettio år.... och när hon tog mod någonstans ifrån och bröt upp så dödade han henne...

Jag vet inte varför just den här mannen ansåg sig ha rätten att slå en kvinna, det är egentligen inte intressant. Det som är intressant och fruktansvärt hemskt är att ingen steg fram till kvinnans försvar... Inte släktingar, inte vänner, inte arbetskamrater, inte grannar, ingen... Alla jag känner talar föraktfullt om misshandlare och tar i ord avstånd från allt vad sådant heter. Det gör ju de flesta människor om man frågar dem. Men därifrån är steget tydligen mycket, mycket långt till att aktivt handla när det verkligen gäller.

Jag är inte så intresserad av att peka ut vem som bär skuld och vem som har ansvar egentligen. Det är inte så viktigt och diskussionen fastnar ändå ofta just precis i skuldfrågan så att frågan om hur man motverkar våld i relationer kommer i skymundan. Jag anser att den som slår bär hela skulden för sitt handlande. Men att vi alla vuxna i samhället har ansvaret för att se till att den personen inte får tillfälle att slå en gång till och det är här det brister. Ett slag som fallit går inte att få ogjort. Men man kan arbeta för att förhindra nästa slag. Om man vill och vågar se. Om man vågar ingripa. För den som blir misshandlad behöver väldigt ofta hjälp att ta sig ur. Man ska veta att fysisk misshandel ofta föregås av psykisk så att offret är mentalt i obalans och kanske så nedbruten att ingen förmåga att själv handla finns längre.

De som jag känner som arbetar aktivt för att motverka våldet mot kvinnor är samtliga kvinnor själva... Varför är det så? De här männen som misshandlar lyssnar ju inte på kvinnor så det är fåfängt att tro att de tycker att vår åsikt är något att bry sig om. Män måste säga ifrån åt de här männen för de respekterar inte kvinnors ord. Män måste också se och sätta stopp genom att protestera och tydligt markera att det inte är ok att slå. Men jag är rädd att de nu vuxna generationerna är förlorade. Det är ingen ide att försöka omvända de flesta av de som misshandlar... Det är ett sisyfosarbete som ger alltför lite resultat i förhållande till det arbete man behöver lägga ner på det.

Istället får man väl göra vad man kan för att minska skadeverkningarna genom att ta hand om offren, lägga sig i och stoppa om man ser eller misstänker våld samt LÄRA SINA BARN ATT DET ALDIG ÄR OK MED VÅLD. ALDRIG, ALDRIG, ALDRIG! På så sätt kan vi kanske fostra kommande generationer till fredligare samvaro med det motsatta könet. Och det är här som vi hamnar rakt i nästa problem.

Hur ska någon som misshandlar kunna fostra sina barn till att INTE göra det? Hur ska den som blir misshandlad kunna övertyga sina barn om att det här behöver man inte ta emot?

Här har alla vi andra som varken misshandlar eller misshandlas ett jätteansvar. Vi måste träda in och hjälpa dem. Först och främst fostra våra döttrar och söner till jämlikhet och god männiksosyn. Men också öppna våra ögon och hem för de som inte får med sig antivåldsprincipen från egna föräldrar. När män och kvinnor är jämställda i hemmet och i arbetslivet då kanske relationsvåldet minskar åtminstone något? Då finns ju ingen könsmakt att försvara. Då är det bara de med drogproblem, psykisk ohälsa osv kvar att deala med...

Lämna gärna en kommentar!

Rune (2008-11-26 14:56)
Besök gärna min hemsida och läs om mitt livsöde och hur jag påverkades av min uppväxt.

www.livskunskap.org


Mvh/Rune

Ingela N (2004-12-15 09:16)
Mary Lou
Nej, man orkar inte alltid tänka och ifrågasätta det har du rätt i. Även jag följer ganska ofta minsta motståndets lag. Men jag har ändå någonstans i bakhuvudet att det inte känns bra. För mig har den här frågan med jämställdhet vuxit i betydelse under de senaste 13-14 åren, innan dess funderade jag inte alls på det. Men när min son föddes och jag såg hur olika folk (tex släkten) behandlade honom jämfört med hans äldre systrar så vaknade jag till. Jag tänker att det kanske är lättare att se det här om man har barn av båda könen... För det blir så påtagligt då.

Efter det har jag försökt jämna ut det hela med att tänka på vad jag själv gör och säger i högre grad. Jag ville fostra mina barn till självständiga och självklara vuxna som inte betraktar människor som kön i första hand utan som människor rätt och slätt. Dessutom så brukar jag protestera i skolan osv när det kommer upp alltför galna påfund som bara förstärker skillnaderna.

Jag tänkte som du förut om att inte slå först men ha rätt att försvara sig. Men jag övergick till strategin att tala om för mina barn att de ska gå ifrån om det blir bråk istället för att bli inblandade i situationer där fysiskt våld tas till. Det visade sig vara en mycket bra strategi för våra barn som alla tre har använt sig av metoden: " nu går jag för mina föräldrar säger att jag inte får slåss". Då kan de backa men samtidigt hålla huvudet högt genom att hänvisa till oss föräldrar.

Mary Lou (2004-12-15 01:34)
Ingela, du har nog rätt att vi måste tänka på vad vi säger och gör. Men ingen orkar tänka och ifrågasätta jämt, ibland går man på autopiloten.

Nu har jag ingen son utan bara en dotter, alltså kan jag inte göra skillnad mellan son och dotter. Jag kan ju ändå ha påverkat min dotter genom att inte vara den där starka och självständiga kvinnan som man ska vara för att vara ett föredöme. Jag kan inte vara nån annan än den jag är.

Jag anser fortfarande att man har rätt att använda våld för att försvara mig. Eftersom vi inte har det utopiska samhälle där ingen tillgriper våld. Redan i skolan blir barn, både flickor och pojkar utsatta för våld. Och jag tycker inte att nån ska bara behöva ta emot. Skolan kan de inte bara lämna.

Så jag lär min dotter att aldrig börja med våld men att hon har rätt att använda våld för att försvara sig. Jag vill inte att kvinnor ska känna sig som offer, som behöver en annan man för att försvara sig. Hon tränar kampsport. Inte för att jag tror att det alltid hjälper men det ger henne självförtroende.

Ingela N (2004-12-14 07:04)
Mary Lou
Växande problem tycker jag att det är eftersom det inte tidigare ens varit rubricerat som ett problem. Nu måste samhället, dvs VI, ta tag i det och då blir det ett problem...

Uttrycket som du skriver "sin kvinna" är en av rötterna i problemet. Vadå sin kvinna? Äger han henne, ja då får han väl slå henne också då eftersom man gör vad mna vill med sin egendom. Det är det synsättet som måste bort, bort, bort...

Kontroll är makt och har man makt så vill man behålla den. Har man ingen makt så vill man ha. och hittills så har det "gått bra" att slå sig till den i relationer. Det förfarandet måste vi uppfostra bort. Vi kvinnor är också offer för det här förstås.... var snäll, ta hand om din lillebror för han kan inte själv och i förlängningen ta hand om din man han kan inte själv. Kräv inget då får du skylla dig själv... Barn gör inte som vi säger utan som vi gör.... därav följer det med till nästa generation om vi inte lär om...

Jag känner inte till något fullständigt jämställt samhälle men det hindrar inte att jag vill kämpa för att skapa ett. Jag inbillar mig inte att det blir enkelt men jag är galen nog att kämpa ändå.

Man får börja med sig själv och ge akt på sina egna handlingar. Vad sa jag? varför sa jag det? Gör jag skillnad på mina barn? Styr jag in dem i olika beteende beroende på deras kön? vill jag det? Jag tror att man måste börja med att bli medveten själv... Sen vad man väljer att göra, det är en annan sak. Det finns fullt med böcker och utredningar att läsa för alla om man bara tar tag i det.

Och så våldet. Jag har talat om våld i relationer inte om det våld som poliser everntuellt använder, det trodde jag stod solklart. Poängen är att om man kan fostra så att det första slaget aldrig faller eftersom det inte ses som ett alternativ att slåss, ja då behöver ingen slå för att försvara sig heller.

Ingela N (2004-12-14 06:46)
Susanne
Fram för allt så låter man pojkar slåss med varandra istället för att lära dem andra sätt att skapa ordning i sitt eget kaos. Läs fö mitt svar till A O.

Ingela N (2004-12-14 06:43)
A O
Ja, du har rätt. Man måste fokusera på att uppfostra pojkar till män som inte slår. Jag har själv numera ingen son i livet men medan han levde så försökte vi verkligen lära honom om jämställdhet (och hans systrar också förstås) och att det inte är ok att slåss. Men vi märkte också på hans kamrater att det inte var det normala sättet att uppfostra pojkar.

Jag tror som du mycket på AP även om jag inte läst Juul. När mina barn var små så existerade inte begreppet AP i Sverige tror jag men jag lyckades nog vara det ändå :)

Mary Lou (2004-12-13 17:54)
Betyg: 4
Intressant artikel. Men är det verkligen ett växande problem? Är det inte snarare så att vi nu upplever det mer som ett problem, medan det förut sågs som en privatsak?

Mannen som slår är beroende av sin kvinna och beroende av att ha kontroll. Kvinnan som blir slagen är också beroende, annars skulle hon ha lämnat honom vid första slaget.

Man kan undra om vi (el filmer, sånger, myter) hjärntvättar våra döttrar till att tro att kärleken övervinner allt, kärleken förvandlar grodan till en prins, för kärleken måste man offra allt (som lugn, hälsa, självrespekt).

Men varför är kontroll så viktigt för mannen? Får pojkar inpräntat i sig att de måste alltid bestämma och alltid vara bäst? Att de inte får vara svaga och förlora kontrollen?

Finns det något jämställt samhälle? Finns det något samhälle där män inte misshandlar kvinnor?

Jag tror också att det börjar med uppfostran. Men hur vet man att man inte omedvetet uppfostrar sina barn till de gamla könsrollerna? I utbildningen för förskollärare och andra lärare borde alltid ingå ett könsrollsperspektiv. Men vi vanliga föräldrar kanske också borde utbildas ...

Sen håller jag inte med om att det ALDRIG är ok med våld. Polisen har rätt att använda våld för att övermanna en brottsling. Men polisen är ju inte alltid med. Jag anser att man måste ha rätt att försvara sig.

Susanne Gräslund (2004-12-13 10:58)
Jag håller med A O. Jag tror också på att uppfostra våra barn med respekt och att värna om deras integritet. Då lär de sig att värna om andras integriteter också. Dessutom tror jag att en god självkänsla där man tar ansvar för sina egna känslor är ett måste för att man inte ska låta sina egna problem gå ut över andra.

Små pojkar tvingas idag in i den traditionella manliga könsrollen. han måste vara självbehärskad, får inte visa känslor eftersom han då kan ses som svag och han måste alltid vara herre över situationen. Våld är kanske ingen bra lösning, men om det är vad som krävs för att bli herre på täppan så är det ok ändå. Det är här vi måste jobba. Vi måste lära våra söner att känna sig själva och våga leva ut känslor. Att alla människor har ett lika värde och att man måste respektera och ta hänsyn till sina medmänniskor oavsett kön.

A O (2004-12-02 11:08)
Jag tror på att uppfostra alla barn åt Jesper Juul-hållet, så att ALLA lär sig sätta sina egna gränser (bara att veta vilka gränser som är ens egna att ta ansvar för!), och att alla lär sig att respektera och ta ansvar för sina egna känslor.

Varför fokuserar man för mycket på kvinnor och hur man skapar kvinnor som inte går att misshandla? Hallå, män står ju för merparten av misshandeln mot män också! Något grundläggande fel måste det finnas i hur vi uppfostrar våra pojkar snarare än i hur vi uppfostrar våra döttrar (även om deras självförtroende mår bra av att stärkas).

Våra senaste boktips