Vad är det männen kollektivt ska ta ansvar för?
Publicerad: 2004-10-08
Om den senaste veckans förslag på mansskatt och mer.
Jag kanske inte vet vad jag talar om. Jag har inte blivit misshandlad, jag har aldrig råkat ut för oprovocerat våld, jag har aldrig levt i skräck för min partner, jag har inte blivit våldtagen. Men jag är kvinna, och jag lever i det patriarkat som idag 2004 förtrycker kvinnor. Men, de orättvisa strukturerna (patriarkatet) i vårt samhälle både förtrycker och upprätthålls av såväl män som kvinnor.
Gudrun Schyman och hennes feministiska råd har skrivit en motion som vill sätta fingret på ett samhällsproblem - det finns vissa män som slår sina kvinnor. Nu är det dags för männen att ta kollektivt ansvar för våldet mot kvinnor. Våldet mot kvinnor är ett stort problem som kostar pengar, hur mycket pengar vet man inte. Det föreslår motionen att man ska räkna ut.
Och när uträkningen är klar ska notan skickas till männen. Det är så de ska ta ansvar.
Att bekämpa de rådande könsrollerna är vad jag tycker att feminismen ska ägna sig åt. Feminismen borde, i mitt tycke, inte elda på kampen mellan könen. Evigt könskrig eller käbblande om vem som har mest rätt till vad är inte fruktbart. Feminism, för mig, arbetar för jämställdhet genom att frigöra individerna från roller och mönster om "manligt" och "kvinnligt". Det är ju dessa inskränkta könsroller som sedan blir den absoluta måttstocken för hur vi individer bemöts, bedöms, inskränks och ses. Att utse ett kollektiv vars enda gemensamma nämnare är vad de har mellan benen som ansvariga för vad vissa i detta kollektiv gör, känns inte så frigörande. Det känns rätt unket faktiskt. Sen när är det feministiskt att diskriminera män för att visa att kvinnor diskrimineras i andra sammanhang? Två fel blir inte ett rätt.
Patriarkatet är, för mig som liberalfeminist, en fälla för alla - för männen, för kvinnorna och för barnen. I en del fall gynnas kvinnorna (t.ex i vårdnadstvister), men oftast är det den manliga könstillhörigheten som värderas högst (t.ex i form av högre lön och mer makt). Män gynnas i högre utsträckning än kvinnor av de strukturer vi lever i idag, men vi är alla med och upprätthåller dem. Därför är det fel att gång på gång prata om männen som plågoandar (som slår, kör riskabelt, ger sig själva snopplöner och förtrycker), utan fokusera på att krossa det genussystem som upprätthåller vad som är "manligt" och "kvinnligt".
Jag slåss gärna för en mindre våldsamt samhälle. Jag tar gärna ansvar och protesterar mot avskyvärda handlingar där kvinnor och barn hotas, misshandlas och dödas. Jag skäms för att vara en del av en mänsklighet där en kvinna i veckan mördas, där fem till tio kvinnor misshandlas varje timme och ytterligare en våldtas. Jag skäms för ett rättsväsende som skuldbelägger de kvinnor som våldtas, där offret måste förklara hur hon möjliggjorde våldtäktsituationen. Jag skäms för att bo i ett land där tonåriga tjejer uppmanas klä sig på sätt som inte stör killarna i deras skolarbete.
Jag är beredd att kriga för ett slut på detta vansinne. Men jag krigar inte på bekostnad av någon individ, våldsamheten sitter inte i könet utan i strukturerna, det vill säga de könsroller vi alla är med och upprätthåller. Jag ser manligheten (som könsroll) som ett problem för alla. Vanligtvis brukar man undersöka och utreda hur kvinnornas beteenden och vanor ska förändras för att minska våldet. Vilka gator är statistiskt sett våldtäktsfria och vilken självförsvarskurs ska hon gå på? Vilken typ av män ska hon akta sig för? Vilken hjälp ska hon få när hon anmäler förrövaren? Jag tycker snarare att debatten ska handla om att förändra männen och sudda ut den manlighet som strukturerna sätter upp idag, där ett underliggande hot alltid finns med. "Alla män slavar under den rådande synen på den manliga könsrollen och den finns det ingen god variant av."
skriver Stephan Mendel-Enk i sin bok 'Med uppenbar känsla för stil' som refereras i Arena 4/04.
Männen kommer inte själva vakna upp ur sitt patriarkala ide och ta tag i sin förtryckande könsroll. Vi kvinnor kommer heller inte passivt kunna se på när männen demonterar patriarkatet. Vi är en del i strukturerna och delar ansvaret för demonteringen. Men det är definitivt dags att väcka den där björnen! Om inte annat för att han har större möjligheter att förändra och mobilisera.
Skrivet av: Barnsidan
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
Emelie Andersson-Adamovic (
2004-11-09 12:37)
Betyg: 4
Ja, och låt oss alla börja med att försöka jämna ut könsrollerna genom att uppfostra våra flickor och pojkar lika!
Ciléne Andréhn (
2004-10-12 09:41)
Betyg: 5
Mia, that's my girl. Superbra skrivet!
Obs, förlåt att det blev tomt nedan, tryckte för snabbt på knappen!
Vill passa på att rekommendera en bok som jag tycker alla borde läsa. Det är Stephan Mendel-Enks "Med uppenbar känsla för stil" som på ett mycket enkelt sätt beskriver den manliga socialisationsprocessen, alltså hur pojkar fostras. Borde läsas av alla föräldrar.
Barnsidan (
2004-10-11 09:02)
tack Susanne. Ibland är et svårt att uttrycka sig precis "rätt" - och nu (efter 1800 revideringar) känns det bra. :)
Susanne Gräslund (
2004-10-10 22:15)
Betyg: 5
Bra skrivet Mia! Jag hade inte kunnat formulera det bättre själv.
mvh,
Susanne som också är liberal likhetsfeminist
