Resultatet av årets undersökning visar att den positiva trend som pågått sedan 2008 beträffande ungdomars självdeklarerade alkohol- och tobaksvanor fortsätter. Bland både flickor och pojkar har andelen som uppger att de helt väljer bort både alkohol och tobak antingen ökat eller ligger kvar på samma rekordhöga nivå som i 2016 års mätning.
Källa: Stadsövergripande resultat 2018 - Stockholmsenkäten 2018
Dessutom ligger nu ungas totala årskonsumtion och andelen som ofta dricker mycket alkohol på historiskt låga nivåer i samtliga grupper.
Utvecklingen beträffande andelen som uppger att de någon gång har provat narkotika har, bortsett från vissa fluktuationer, varit relativt stabil sedan början av 2000-talet. I årets mätning är nivåerna sammantaget något högre jämfört med förra mättillfället 2016. När det gäller unga som uppger att de har använt narkotika någon gång under de senaste fyra veckorna är utvecklingen sedan 2008 i stort sett stabil, men med en svag ökning från 2014 till 2018 bland flickor och pojkar i år 2 på gymnasiet. Det generella mönstret sett till hela mätperioden är att narkotikaanvändning tydligt är vanligast bland pojkar i år 2 på gymnasiet.
De självdeklarerade brotten bland stadens unga har i stort sett minskat något sedan 2016 års undersökning. Framförallt gäller denna minskning pojkar som uppger något lägre nivåer av allvarliga brott (allvarliga egendomsbrott, hot eller våld), och flickor i år 2 på gymnasiet som uppger lägre nivåer av klotter. Över ett längre tidsperspektiv visar utvecklingen att pojkar och flickor närmar sig varandra i självdeklarerad brottslighet och att denna utveckling framförallt drivs av en allmänt minskad brottslighet bland pojkar, men även något ökad andel flickor i år 2 på gymnasiet som har snattat. Den största förändringen beträffande allvarliga egendomsbrott syns bland pojkar i årskurs 9. Andelen har minskat från 11 till 7 procent sedan 2002, medan motsvarande minskning för pojkar i år 2 på gymnasiet är 9 till 6 procent.
Även den upplevda otryggheten visar en tydlig könsskillnad, oavsett årskurs känner sig 31-32 procent av flickorna och 14 procent av pojkarna otrygga i sitt eget bostadsområde. Den största ökningen sedan 2016 syns hos pojkar i gymnasiet, men trots det verkar den generella utvecklingen ligga på stabil nivå över tid i samtliga grupper.
Ett område där utvecklingen inte tycks vara lika stabil är utsattheten för sexuellt tvång/våldtäkt. I 2018 års undersökning uppger 7 procent av flickorna i år 2 på gymnasiet att de har blivit utsatta, vilket är en tydlig ökning från tidigare mättillfällen då nivån har varit stabil kring 2-3 procent.
Källa: Stadsövergripande resultat 2018 - Stockholmsenkäten 2018
För övriga grupper är den självdeklarerade utsattheten för sexualbrott generellt stabil på lägre nivåer, dock syns något högre andelar för flickor än för pojkar över tid.
Utvecklingen beträffande den självdeklarerade psykiska ohälsan tycks vara något negativ bland stadens unga. I 2018 års undersökning uppger 44 procent av flickorna och 22 procent av pojkarna i år 2 på gymnasiet att de väldigt ofta eller ganska ofta är ledsna och deppiga utan att veta varför.
Källa: Stadsövergripande resultat 2018 - Stockholmsenkäten 2018
Trots att psykisk ohälsa har ökat något även hos pojkar, är det tydligt att flickor mår sämre sett till hela mätperioden samt att de påbörjar den negativa utvecklingen betydligt tidigare. Mellan 2004 och 2010 är flickors utveckling relativt stabil för att sedan öka kontinuerligt, med undantaget för flickor i årskurs 9 som sedan 2014 är den enda gruppen med något mindre negativ utveckling.
Ladda ner Stadsövergripande resultat från Stockholmsenkäten 2018
http://www.stockholm.se/stockholmsenkaten
Källa: Stockholms Stad - Stockholmsenkäten 2018
