Tonåringars logiska förmåga har kontinuerligt ökat under de senaste 50 åren. Det visar forskning vid Göteborgs universitet som undersöker tonåringars intelligensförändringar över tid.
Ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet har sedan början av 60-talet prövat stora grupper av 13-åringar med ett och samma intelligenstest. Prövningarna har skett med ungefär fem års mellanrum. Proven består av ett induktivt-logiskt, ett verbalt samt ett spatialt test.
Den senaste undersökningen, som redovisas i det nya numret av Pedagogisk Forskning i Sverige, visar att dagens tonåringar når klart bättre resultat på det logiska testet än för femtio år sedan. Detta är positivt eftersom den logiska faktorn är avgörande för prestationerna i matematik.
- Vad gäller elevernas möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen i matematik finns alltså inget som pekar på att förutsättningarna försämrats bland eleverna under senare decennier, säger professor Allan Svensson vid institutionen för pedagogik och didaktik.
Nyligen har konstaterats att svenska elevers matematikkunskaper sjunker vid jämförelser med andra länder. Detta torde därför inte ha att göra med sämre begåvningsförutsättningar, utan snarare med faktorer som kursinnehåll, undervisningsmetodik, läromedel och lärarkompetens.
Utvecklingen är inte lika positiv vad gäller tonåringarnas verbala förmåga. Efter en ökning under 60-talet sjunker testvärdena sakta för att börja falla ännu kraftigare från 1985. Huvudsakligen beror detta på att testet är ett ordförrådsprov och många av de ord som ingår är relativt ovanliga i dagens svenska.
Analyserna visar också att det just är de ålderdomliga orden, som ”armod” och ”riklig”, som med tiden blivit svårare för tonåringarna, medan ord som ”separera” och ”attack” blivit lättare att klara för dem.
- Jag vågar påstå att elevernas ordförråd inte är mindre nu än på 60-talet men att det består av delvis andra ord. Dagens elever har därför inte sämre förutsättningar att tillgodogöra sig undervisningen i svenska, säger Allan Svensson.
Även tonåringarnas spatiala förmåga, den så kallade rumsliga föreställningsförmågan, ligger högre nu än på 60-talet. Denna förmåga har dock avtagit något under de senaste decennierna, främst som en följd av pojkarnas svagare prestationer. Detta har i sin tur medfört att flickorna nu är bättre än pojkarna i detta test, medan situationen var den omvända för 50 år sedan.
Källa: Forskning.se
