Det finns inga skillnader i skolbetyg hos barn som fötts måttligt för tidigt, jämfört med fullgångna barn. Däremot har barn som fötts extremt tidigt generellt sämre skolbetyg.
Intressant att notera är att de extremt för tidigt födda barn som gick i toppresterande skolor, har lika bra betyg som fullgångna barn som gått i skola i ett genomsnittligt rektorsområde.
Med hjälp av registerdata som inkluderar svenska barn födda 1982-1994 har en grupp forskare undersökt för tidigt födda barns prestationer i skolan, genom att jämföra betyg vid 16 års ålder.
– Vi har undersökt hur skolbetyg påverkas av graden av prematuritet. Våra resultat visar att negativa effekter av för tidig födsel främst kan ses bland barn som fötts extremt tidigt, det vill säga innan 28:e graviditetsveckan. Hos barn som fötts måttligt för tidigt har vi inte kunnat se några negativa effekter på skolbetyg, säger Anna Baranowska-Rataj, docent vid Sociologiska institutionen, Umeå universitet.
Forskarna ville också veta mer om vilken roll den omgivande miljön spelade när det gällde för tidigt födda barns skolprestationer. De studerade därför de rektorsområden där barnen gick i skola och deras familjers socioekonomiska resurser.
I den här studien undersöktes två typer av miljöer som kan stötta och påverka för tidigt födda barn. Den första miljön var de familjer där barnen växte upp. Den andra, och fram till nu mindre studerade miljön, var skolan. Forskarna fann inga bevis för att det gick bättre i skolan för de barn som hade högutbildade och/eller välbärgade föräldrar.
– Uppenbarligen är rikare eller mer välutbildade familjer i Sverige inte nödvändigtvis bättre rustade för att försörja barn som föds för tidigt. Det vi däremot kunde se var att den grupp extremt för tidigt födda barn som gick i skolor i toppresterande rektorsområden hade lika bra betyg som fullgångna barn i ett genomsnittligt rektorsområde. Detta väcker förhoppningar om att skolor kan spela en kompensatorisk roll och kan hjälpa barn som har vissa typer av hälsoskador, menar Anna Baranowska-Rataj.
I framtiden tycker Anna Baranowska-Rataj att det skulle vara intressant att ta reda på vilka specifika aspekter av skolans arbete som hjälper för tidigt födda barn att prestera bättre.
– Med den här studien hoppas vi kunna bidra till en bredare debatt om hur lokala myndigheter och skolor kan stödja barn som har hälsorelaterade problem. Tidigare forskning har ägnat stor uppmärksamhet åt familjers privata resurser och hur de kan mobiliseras för att ge stöd till barn som kan behöva extra hjälp. Våra resultat visar på att även skolmiljön kan vara en relevant faktor för att minska svårigheter i skolan för barn som fötts för tidigt.
Familjer skiljer sig åt när det gäller genetisk bakgrund, ekonomiska resurser, bostadsförhållanden och livsstil. Alla dessa faktorer kan ha betydelse för det som är fokus i denna studie: sannolikheten att födas för tidigt och barnets skolbetyg. Att jämföra barn från olika familjer kan därför leda till missvisande slutsatser.
För att undvika missvisande slutsatser jämförde forskarna för tidigt födda barn med deras syskon.
– När vi tittar på två barn från samma familj, med ett barn som föds för tidigt och ett barn som föds fullgånget, kan vi vara mer säkra på att eventuella skillnader i deras skolbetyg är relaterade till gestationsåldern i stället för familjespecifika faktorer som vi inte kan observera, säger Anna Baranowska-Rataj.
Källa: Umeå Universitet / Forskning.nu
