Fostret har hälften av sin arvsmassa från fadern och uppfattas därför som en inkräktare i moderns kropp. För att förhindra en avstötning får immuncellerna i livmodern en anti-inflammatorisk eller immundämpande karaktär. Tidigare har man trott att mammans immunsystem själv reglerar denna omställning. Nu visar en studie från Linköpings universitet att moderkakan – som utvecklas från fostret och därmed utgör ett främmande organ – har en viktig roll i processen.
Studien som genomfördes av en forskargrupp ledd av doktoranden Judit Svensson-Arvelund och professor Jan Ernerudh publiceras i det nya numret av den ansedda tidskriften Journal of Immunology.
Forskargruppens intresse är att förstå hur mammans immunförsvar regleras för att leda till en lyckad graviditet och vilka faktorer som kan leda till graviditetskomplikationer. Gruppen har tidigare visat att speciella immunceller, regulatoriska T-celler och makrofager, är viktiga för att skapa tolerans och förhindra överdriven inflammation i livmodern. Däremot har mekanismerna bakom utvecklingen av dessa celler varit okända.
Den nya studien visar att faktorer från moderkakan kan styrautvecklingen av regulatoriska T-celler och makrofager med anti-inflammatoriska egenskaper och även hindra en allmän aktivering av immunförsvaret. Forskarna identifierade ett antal sådana nyckelmolekyler, däribland interleukin-10 och tillväxtfaktorn M-CSF.
Moderkakan, även kallad placentan, har alltså en unik inbyggd förmåga att skapa immunologisk tolerans och på så vis säkra fostrets utveckling.
Ett viktigt nästa stegär att analysera om de identifierade substanserna kan användas som biomarkörer för tidig upptäckt av graviditetskomplikationer som missfall, havandeskapsförgiftning och prematuritet. Gruppen planerar att använda blodprover från en graviditetsbiobank som startades på Kvinnohälsan i Linköping och där över 4 500 kvinnor redan inkluderats. Biobanken är ett samarbete mellan forskare vid LiU och Kvinnokliniken vid Universitetssjukhuset.
– På sikt hoppas vi att resultaten kan ge bättre möjlighet att förutsäga komplikationer och ge förebyggande behandling. Kunskapen ger också ledtrådar till hur en effektiv reglering av immunsystemet ska ske, en kunskap som också kan användas vid behandling av sjukdomar med kronisk inflammation, till exempel multipel skleros (MS), säger Jan Ernerudh.
Bild: wiki commons / Bonnie Gruenberg
Källa: Linköpings universitet
