Ny forskning från Karlstads universitet visar att fler kvinnor har ett förlängt tidigt värkarbete än man tidigare trott, eftersom man nu har tagit hänsyn till kvinnans egen uppgift om när hennes förlossningsarbete startat. Man har också visat ett samband mellan negativ förlossningsupplevelse och sämre vårdkvalitet för kvinnor med ett förlängt tidigt värkarbete.
Den 7 december försvarade Karin Ängeby, barnmorska och filosofie doktor sin avhandling ”Prolonged latent phase- Prevalence, labour outcomes, quality of care, women’s experiences and preferences, and psychometric properties of a questionnaire” vid Karlstad universitet. Avhandlingen bygger på fyra olika delartiklar där förlängd latensfas undersöks ur olika synvinklar och med olika forskningsmetoder.
-Vården måste bli bättre på att individualiseras efter varje kvinnas behov, säger Karin Ängeby, 
barnmorskan och forskare. Karin Ängeby är verksam inom Region Värmland och vid avdelningen för omvårdnad, på Karlstad universitet.
Det tidiga värkarbetet under förlossningen kallas för latensfasen och om den är längre än arton timmar så kallas den förlängd latensfas. Kvinnor uppmuntras att åka tillbaka hem om de söker vård under tidigt värkarbete eftersom man sett samband mellan att bli inlagd på förlossningsavdelning i tidig fas och fler värkstimulenarnde dropp och kejsarsnitt.
-Våra resultat visar att upplevelsen skiljer sig åt för förstföderskor och omföderskor. Särskilt starkt är sambandet mellan negativ upplevelse och förlängt tidigt värkarbete för förstföderskor.
Ett frågeformulär som mäter upplevelsen i tidigt värkarbete har testats av forskargruppen och visat sig lämpligt att använda för att kunna utvärdera och förbättra vården.
– I vår undersökning har ingen kvinna blivit ivägskickad till en annan förlossningsavdelning, men samtidigt visar forskningen att den grupp som är missnöjd med att bli hemskickade under denna fas är missnöjda med vårdens kvalitet i stort, säger Karin Ängeby.
Källa: Karlstads Universitet / Mynewsdesk
