Gåtan om varför hundratusentals icke-rökande svenskar drabbas av KOL kan vara närmare en lösning. En svensk studie, som presenteras i Hjärt-Lungfondens Lungrapport, visar att för tidigt födda har en tydligt ökad risk att drabbas av KOL. Närmare 30 procent av de studiedeltagare som föddes med skador på lungorna hade tecken på KOL redan i 20-årsåldern.
– KOL är starkt förknippat med rökning, men cirka 20 procent av de drabbade har aldrig rökt. Nu får vi helt ny, viktig kunskap om KOL, som gör det möjligt att informera riskgrupper om hur de bör leva för att förebygga sjukdomen. Det är till exempel extra farligt för prematurt födda att börja röka,säger studiens huvudförfattare Magnus Sköld, professor i lungmedicin vid Karolinska institutet.
Professor Magnus Sköld, Karolinska Institutet (bild: Hjärt-Lungfonden)
Kroniskt obstruktiv lungsjukdom, KOL, är en av vår tids största folksjukdomar. Mellan 400 000 och 700 000 svenskar är drabbade och under de senaste 20 åren har dödligheten i KOL ökat med 32 procent. År 2017 dog 3 175 svenskar i sjukdomen. En av forskningens utmaningar är att ta reda på varför många icke-rökare drabbas av KOL, och 2016 tilldelades Magnus Sköld Hjärt-Lungfondens stora anslag på 15 miljoner kronor för att komma närmare svaret.
I en ny studie, som i dag presenteras i Lungrapporten 2019, har Magnus Skölds forskargrupp undersökt lungorna hos 95 personer i 20-årsåldern. Studien visar en tydligt nedsatt lungfunktion hos de deltagare som var för tidigt födda och behövde syrgas. Hela 27 procent av de deltagare som utvecklat bronkopulmonell dysplasi (BPD) efter födseln, det vill säga de med skador på lungorna, hade utvecklat tecken på KOL redan i 20-årsåldern. Nu kan nästa steg bli att genomföra behandlingsstudier för denna grupp. – KOL dödar allt fler svenskar och orsakar stort lidande för de drabbade, men en tidig diagnos ger god möjlighet att bromsa sjukdomsförloppet och lindra symptomen.
– Magnus Skölds forskning ger ett nytt sätt att se på sjukdomen, som kan leda till konkreta åtgärder på diagnostikområdet. Till exempel regelbunden kontroll av riskgrupper bland för tidigt födda,säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
