Skolan är en av de viktigaste skyddsfaktorerna för barn som lever i utsatta hemsituationer. Det är ofta i skolan som barn kan bli identifierade och upptäckta av vuxna. Trots detta har lärare och annan skolpersonal mycket bristfällig kunskap och utbildning om barn i utsatta hemsituationer. Detta drabbar eleverna.
500 000 barn har minst en förälder som mår psykiskt dåligt eller har ett missbruk. En fjärdedel av de barn som har en förälder med alkoholmissbruk går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet, 26 procent. Vilket är över dubbelt så många som barn i genomsnitt i hela landet. Det är även en stor riskfaktor att ha en förälder med psykisk sjukdom.
Med finansiering från Svenska Postkodstiftelsen startar Maskrosbarn projektet Skolkurage, där målet är att fler lärare ska få verktyg att upptäcka unga som far illa och därmed öka psykiskt välmående bland dem och påverka betygen i positiv riktning.
- Vi ser ett samband mellan ungas psykiska ohälsa och skolresultat. Många kommuner som har elever med låga skolresultat har också elever med stor psykisk ohälsa. Vi har därför valt att förlägga en del av arbetet i projektet till de mest utsatta regionerna. Vi kommer att bjuda in skolpersonal och elevhälsa i tio av de mest drabbade kommunerna och tillsammans arbeta med insikter och problemlösning, säger Lisa Dahlgren, tf påverkanschef på Maskrosbarn.
Barn som växer upp med föräldrar som har ett missbruk eller psykisk ohälsa löper många gånger högre risk att själva få psykisk ohälsa, eller begå självmord jämfört med övriga populationen. Detta ger en mycket alarmerande bild. En bild som vittnar om att relationen mellan skolprestationer och egen psykisk ohälsa har en mycket stark koppling.
- Min situation påverkar mig på alla sätt. Alltså om du inte har en trygg hemmasituation så påverkar det ju liksom allting. Du kan inte sova och du kan inte plugga och du kan inte liksom...Du vill väldigt mycket men du kan inte för du orkar inte, ungdom 15 år, från organisationen Maskrosbarn.
- En fjärdedel av alla barn i Sverige har minst en förälder som har ett missbruk eller psykisk ohälsa. Vi är därför stolta att stötta Maskrosbarn i deras arbete att låta ungdomar i målgruppen, tillsammans med skolpersonal, ta fram material och metoder för att skolan tidigt ska kunna upptäcka, bemöta och stödja elever ur denna målgrupp, säger Marie Dahllöf, generalsekreterare för Svenska Postkodstiftelsen.
Genom projektet kommer Maskrosbarn ge elever möjlighet att berätta för skolpersonal vad de önskar och behöver. Tillsammans ska de sedan arbeta fram möjliga lösningar och verktyg som skolpersonal sedan kan använda sig av i sitt dagliga arbete för att upptäcka, bemöta och stödja elever i riskgruppen.
Skolpersonal uppmuntras att skriva upp sig på mailistan och/eller gå med i gruppen Skolkurage på Facebook för att följa eller delta i arbetet.
Chess, Stockholms universitet, institutet för socialt arbete. ”Barn som anhöriga – hur går det i skolan”
Chess, Stockholms universitet, institutet för socialt arbete "Barn som anhöriga”
Källa: Maskrosbarn / Mynewsdesk
