Barnsidan - Förlåt mig, mina barn
Meny

Runda arkivet > Tankerutan > Förlåt mig, mina barn

Förlåt mig, mina barn

Publicerad: 2004-05-04
Mina pojkar…
mina vackra underbara pojkar
Vad har ni fått stå ut med?

Livet förändrades för er.. ja oss alla..när eran lillasyster kom till världen
Med hjärtfel och Downs syndrom.
Visade ni eran skräck någon gång?
Skräcken över att kanske förlora eran lillasyster
Just när hon kommit till oss.

Såg vi den?

Var vi vuxna så upptagna av denna lilla tös..
och med funderingar om vi skulle få behålla henne.
Ja faktiskt så tror jag det

Den smärta jag känner nu så här efteråt av att ni..mina vackra underbara pojkar
Fick stå lite som.. åskådare i era egna liv
Hur ska jag gottgöra det för er?

Petri..min store store hjälte..min förstfödde då 17 år..
du var så tapper
Sa bara –morsan..det ordnar sig!
Kramade mig så hårt..vad jag älskade dig då!

Elias..min store lille kotte..du kloka lilla
Parvel var då 5 år..när lillasyster föddes
Sa till mig—säg till doktorn att dom lagar henne
På femåringens självklara logik

Och så var det
Johannes..en liten liten parvel då 18 månader.. som tittade på mig
med sina stora bruna ögon..ett leende som tog andan ur mig
och förstod ingenting

Ingen förstod någonting..allting bara förändrades..bara över en natt
Mamma var inte den mamma ni var vana vid
En lessen mamma som kanske förstod men ändå inte
Mamma som levde i en skräckbubbla..dag ut och dag in
Och såg kanske inte..er..mina underbara pojkar.
På ett sätt ni var vana vid..allting bara förändrades.

Ni var med om så mycket tråkigt under en kort tid
Mamma och pappa som separerade..strax innan lillasyster föddes
Ni fick inte välja
Ni fick bara se på medan erat liv förändrades och kunde inte
Påverka det.

Vi vuxna gjorde våra val..och ni fick lida
Hur mycket grät ni i era hjärtan..ett gråt som mamma inte förstod att se

Förlåt.!.mina pojkar.

Men jag vet..att en vacker dag..så förstår ni
För ni är ju så starka!

Tack för att ni finns!..mina vackra underbara pojkar!

jag älskar er! // Mamma

Skrivet av: Sirpa
Hej! Är ensamstående mamma till 5 barn varav 4 bor hemma, den äldsta, Petri 24 år, är ju vuxen och har flyttat hemifrån. Dom andra barnen är Elias 12 år,Johannes 8 år, Hanna 7 år och Marcus 5 år. Det är Hanna som är mitt hjärtebarn,hon föddes med Av-Commune opererad 27/4-01,när hon var dryga 3 månader. Hon har också Downs syndrom.En riktig vilding!!!


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet femtioåtta med siffror i fältet här

Tidigare kommentarer/betyg
Anki Jonsson (2004-05-24 23:56)
Betyg: 5
Tårar rinner, det var så fint skrivet.
Mimmi Forsberg (2004-05-17 09:45)
Betyg: 5
Nu gråter man ju Sirpa!!
Tänk va livet ändå skulle ha varit utan dem???
Jag ger dem alla en jättestor eloge för att vara just dina söner...O inte minst DU för att vara en så underbara mamma, en stark mamma m skinn på näsan....
Kirsi B (2004-05-11 21:18)
Betyg: 5
Så fint skrivet. *snyftar*


Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook