Detta Eländes Missbruk
Publicerad: 2004-08-11
Står vi korvmojen och ser honom gå förbi:
Han som jag delat ett liv med..en vardag
Tänker tillbaka på dom tio åren som var våra
Tio år av svek och ångest
Ja kanske inte alla år av dom tio..
men många på slutet.
Alkohol.. detta förbannade eländes dryck
Som förstör så många familjer..
lämnar efter sig
Trasiga barn och kanske respektive.
Hur kunde det gå så för honom?
Ja man kan undra det till leda..
den enda som har svaret
Kan inte..
vill inte svara
Han har ju inga problem
Det är ju jag som har problem
Så rätt..så rätt
Jag har enorma problem med Just HONOM och hans
Missbruk..
Alla löften som svikits..
jag klarar dom svikna löftena
Barnen har det svårare..
dom förstår inte
Förstår inte varför pappa gör så
Pappa förstår kanske inte alltid själv
Det eländet han ställer till med.
Tänker tillbaka till en händelse som
hände för några år sedan.
Efter en period av många svek så tröttnade jag totalt
Sa till honom..att nästa gång du sviker..
börjar dricka
Så klipper jag av den förbannade hästsvansen du har
Och han skrattade och sa…visst får du det!
Jag lovar att skärpa mig nu..
jag lovar.
Jag visste ju att så inte var fallet..
han kommer att
Svika som vanligt och ställa till elände.
Så rätt jag hade
Så nästa gång han kom hem..
så blev han av med sin
Hästsvans..
han bara klippa av hälften
innan han fattade vad som skedde
Han tittade på mig..och drog
Jag hade ”planterat” saxen på hatthyllan
Och när han böjde sig ner för att knyta upp skona
Så skred jag till verket.
Vilken känsla det var..så befriande
Det kanske var grymt gjort
Med tanken på den skada han åsamkat,
såren kanske aldrig kommer att läka
Men hans hår växer ut så småningom
Han hade sparat sitt hår en längre period
För att få den där hästsvansen..
jag måste nog medge
Att den var fin..
Den passade honom
Men på något vis så representerade den
ett missbruk.
Efter det så flyttade jag ifrån honom..
med Hanna i magen
Provade ett förhållande
med honom igen en kort period
Som resulterade i Marcus.
Att leva med en missbrukare innebär oftast
Att man ger avkall på sina egna behov
Man ska finnas till för dom andra hela tiden
Barnen är ju självklara
Men den andre vuxna
Som blir en jättebaby..
En jättebaby som måste tas om hand
Hela tiden..
Sköta om hans ångest..som kommer efter
en suparperiod
Att inte kunna lita på sin partner i någonting
Har varit så enerverande.
Att ta hand om allt själv
Ekonomin, barnen och allt det praktiska
I hemmet..
är ju det jag har gjort under hela våran tid
Så..att jag gör det nu..
när jag är ensamstående..
är inga problem
Jag har det mycket lätt nu
Känner för en gångs skull
Att jag kan tänka på mig själv
Och se till mina egna behov
Av allt det innebär.
Så jag ser min gamla gubbe
Varje dag när jag jobbar
Ser hans ångest..
hans hjälpsökande blick
Men jag kan inte hjälpa honom längre
Jag kan inte längre rycka upp honom ur skiten
Den enda som kan göra det..
är han själv.
Tar jag honom tillbaka i mitt liv..
så hjälper jag honom,
Kanske för stunden
Men jag stjälper mig..
det är det inte värt
Barnen saknar honom..
jag saknar den ”gamla” gubben
Hoppas att han finner styrkan att sluta
För fyra små barn..
har en tomhet i sina hjärtan
Som bara han kan ta bort.
Lite från mig till er!
Sköt om er!///Sirpa
Skrivet av: Sirpa
Hej!
Är ensamstående mamma till 5 barn varav 4 bor hemma, den äldsta, Petri 24 år, är ju vuxen och har flyttat hemifrån.
Dom andra barnen är Elias 12 år,Johannes 8 år, Hanna 7 år och Marcus 5 år. Det är Hanna som är mitt hjärtebarn,hon föddes med Av-Commune opererad 27/4-01,när hon var dryga 3 månader. Hon har också Downs syndrom.En riktig vilding!!!
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
*~~Lillith76~~* (
2004-11-09 14:41)
Betyg: 5
Min lillebror är drogmissbrukare så jag vet lite hur det är.
Ett helvete måste jag få säga...jag fasar varje gång telefonen ringer....fasar för och höra att min bror dött av överdos eller liknande.
Jag hatar det liv han lever....han är inte min lillebror när han håller på med detta. Han är nån annan...
Våra föräldrar har varit totalt knäckta och gjort allt i sin makt för honom utan resultat.
Nu har pappa varit iväg på en anhörigvecka på nämdemannagården i skåne och mamma ska dit nu snart med. Pappa sa att det var väldigt bra där...de skrattade, grät och pratade tillsammans. Det var ju flera där som hade anhöriga med olika missbruk.
Detta behövde mina föräldrar, tur att det finns hjälp även till anhöriga för egentligen är det vi som har det värst....inte missbrukaren själv för de dövar ju sin ångest m.m med alkoholen och drogerna.
Han har en son som fyller två år nu den 18:e november...han har mer eller mindre skitit i honom...träffar knappt aldrig honom (han bor ej ihop med mamman längre)...han föredrar drogerna framför sin egen son.
Han har snott från våra föräldrar för och sälja så han kan köpa droger. Mamma och pappa får gömma plånböcker och nycklar hela tiden nu från honom...
han bor ju hemma för han får inte hyra nån lägenhet pga skulder m.m hos kronofogden.
kramar från Linda....syster till en drogmissbrukare.
Jenny Borgström (
2004-09-03 09:17)
Betyg: 5
Sitter här med tårar i ögonen och hugg i hjärtat. Du skriver så att man verkligen får insikt i hur livet kan arta sig om man lever med en missbrukare.
Ta väl hand om dig själv och barnen! Kram Jenny aka Jensan
mindi olsson (
2004-08-13 16:03)
Betyg: 5
ja denna avskyvärda dryck som förstör så många människor inte bara den som dricker utan alla omkring sig de som blundar för det ,de som ljuger för att göra sin partner till viljes alla är vi inblandade ,utom just barnen i familjen som skäms, mår dåligt,känner sig bortglömda de gömer sig isitt skal
en liten tanke från mig som är uppvuxen med en alkolist i familjen och som drogs till en alkolist när jag skulle bilda familj men som är idag med min hjälp en nykteralkolist
