Att vänta ett par minuter med att klippa navelsträngen kan förhindra järnbrist hos barn upp till sex månaders ålder. Det visar en ny studie från Uppsala universitet som publiceras i tidskriften JAMA Pediatrics och resultaten har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Studien är gjord i Nepal.
Anemi, blodbrist, drabbar drygt fyrtio procent av alla barn under fem år i världen. Blodbrist påverkar såväl mental som fysisk prestationsförmåga, och kan ge långsiktig försämring av tillväxt och utveckling. Cirka hälften av alla barn med blodbrist har det på grund av järnbrist. Att avnavla - klippa navelsträngen - på barn sent, det vill säga efter tre minuter, har visat sig kunna förhindra järnbrist upp till sex månaders ålder.
Ungefär en tredjedel av barnets blod befinner sig i moderkakan när det föds. Om man då klipper av navelsträngen direkt, tidig avnavling, stannar blodet kvar i moderkakan och går till spillo (eller kan sparas i stamcellsbanker). Om man istället väntar tre minuter kommer större delen av blodet att rinna tillbaka till barnet som då får en extra blodtransfusion, cirka en deciliter blod, vilket motsvarar cirka två liter hos en vuxen. I jämförelse kan nämnas att en normal blodgivare lämnar 4-5 deciliter blod.
Blodet innehåller många röda blodkroppar som innehåller hemoglobin, som innehåller mycket järn, och den extra deciliter blod barnet får innehåller järn som motsvarar 3-4 månaders behov för ett spädbarn.
WHO rekommenderar avnavling vid en minut eller senare och den amerikanska församlingen för förlossningsläkare (ACOG) rekommenderar avnavling vid 30-60 sekunder eller senare.
Hur gjordes studien?
Vi lottade/randomiserade 540 barn till tidig avnavling (mindre än 60 sekunder) eller sen avnavling (mer än 180 sekunder). Barnen föddes på ett förlossningssjukhus i Katmandu, Nepal. I Nepal har cirka 70 procent av barnen under ett år blodbrist. Barnen följdes sedan upp vid åtta och tolv månaders ålder med blodprov, där vi kontrollerade blodvärde (hemoglobin) och järnvärde (ferritin).
Vi har tidigare visat att de sent avnavlade barnen i Sverige hade mer järn i kroppen vid fyra månaders ålder och att andelen barn med järnbrist minskade med 90 procent, från 5,7 procentenheter till 0,6 procentenheter. Vi har också kunnat visa att barnens allmänna begåvning och utveckling inte skilde sig åt vid fyra års ålder, men att de sent avnavlade barnen hade bättre finmotorik.
Vad blev resultatet?
Vid åtta månaders ålder minskade förekomsten av blodbrist med nio procent och fortfarande vid tolv månaders ålder hade åtta procent färre barn blodbrist. Barnen i den sent avnavlade gruppen hade generellt sett högre hemoglobinvärden och andelen barn som hade järnbrist vid åtta månaders ålder minskade betydligt, drygt 40 procent.
Är resultaten säkra?
Mitt under själva studien, i maj 2015, skedde de stora jordbävningarna i Nepal. Det var svårt att samla alla barn för provtagning vid åtta och tolv månaders ålder. Vid åtta månader kom tre av fyra (74 %) och vid tolv månaders ålder kom knappt två av tre (62 %). Vi hade förutsett dessa problem och hade därför med 188 barn extra i studien från första början.
Drygt en femtedel (23 %) av barnen som var lottades till sen avnavling blev ändå tidigt avnavlade. Deras resultat räknades ändå in bland de sent avnavlade enligt så kallad "intention to treat". Om man uteslöt dem, blev de positiva effekterna av sen avnavling ännu tydligare.
Vad har forskningen för konsekvenser?
Vi har med denna studie visat att sen avnavling, efter mer än tre minuter, har stor betydelse i samhällen där det är vanligt att barn har blod- och järnbrist. Sen avnavling efter tre minuter är en kostnadsfri åtgärd som vi inte sett några biverkningar av. Vi hoppas att de som skriver rekommendation kring avnavling framöver kommer att vilja att man genomför sen avnavling efter tre minuter runt om i världen.
Pressmeddelande från Uppsala Univsersitet
Källa: Uppsala Universitet
