De fysiologiska mekanismer som kännetecknar stillasittande är kopplat till flera folksjukdomar och forskning visar att vuxnas stillasittande vid TVn är en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom, typ2-diabetes och annan dödlighet. Den senaste tidens forskning antyder också att stillasittande kan ha negativa kardiometabola hälsoeffekter hos barn och ungdomar.
Anders Fröberg och Anders Raustorp, doktorand respektive docent vid institutionen för kost- och idrottsvetenskap vid Göteborgs universitet har gått igenom den befintliga kunskapsbasen och forskningen kring ungas stillasittande. Sammanfattningen av det vetenskapliga stödet för samband mellan stillasittande och kardiometabol ohälsa hos barn och ungdomar finns att läsa i Läkartidningen. 2015;112:DERE och ger barn- och allmänläkare en översikt av de senaste forskningsrönen.
I artikeln används begreppet "kardiometabol ohälsa" som ett samlingsnamn för t.ex. övervikt, fetma, förhöjt blodtryck, hög koncentration av blodfetter och insulinkänslighet.
Sammanfattningsvis kan man säga att det i dag finns svagt vetenskapligt stöd för samband mellan stillasittande och kardiometabol ohälsa hos barn och ungdomar.
Däremot finns starkare vetenskapligt stöd för samband mellan ungas skärmtid och kardiometabol ohälsa, framför allt övervikt och fetma. Troligen förklaras inte sambandet av stillasittandet i sig utan av en blandning av ohälsosamma beteenden framför tv-apparaten.
Med "ohälsosamma beteenden" avses t.ex störd dygnsrytm och intag av "skräpmat" som t.ex. läsk, godis och snacks.
Skärmtid avleder uppmärksamhet från aptitreglering (bl a fysiologiska mättnadssignaler) och tv-tittandet blir synonymt med intag av "skräpmat" . Barn och ungdomar som tittar mycket på tv exponeras också för tv-reklam som kan påverka deras livsmedelspreferenser i riktning mot mer ohälsosamma livsmedelsval.
Andra stillasittande aktiviteter (t ex bok- och läxläsning) saknar koppling till barns och ungdomars kardiometabola hälsa, vilket möjligen kan förklaras med att en del stillasittande aktiviteter sker utan intag av "skräpmat".
Möjligen kan sambandet mellan skärmtid och kardiometabol ohälsa också påverkas av att skärmexponering kan leda till störd dygnsrytm och mindre sömn. Detta ser man framför allt när skärmtiden sker i direkt anknytning till sänggående. Störd dygnsrytm och för lite sömn kan över tid bidra till utveckling av barn- och ungdomsfetma.
Forskning visar att barn tenderar att rapportera högre skärmtid om de saknar skärmregler och/eller har TV i sitt rum. Man har också sett positiva samband mellan föräldrars tv-vanor och barnens skärmtid. Forskning visar att barn från låg socioekonomisk bakgrund tittar mer på tv än jämnåriga från andra socioekonomiska grupper.
Barn- och allmänläkare bör uppmärksamma barn, föräldrar och andra vuxna kring barnen på de samband man i forskning sett mellan skärmtid/stillasittande och hälsa.
Det är viktigt att påpeka att sambandet mellan skärmtid och kardiometabol ohälsa troligtvis varierar med typ av skärmtid och ålder. En del forskning visar att det inte finns ett samband mellan tv-spelstid och datortid och ungas övervikt/fetma, men de resultaten baseras dock på studier som publicerats före 2007. Trender visar att dagens barn och ungdomar använder dator i större utsträckning än tidigare generationer, så framtida forskning bör titta på kardiometabola hälsoeffekter av mycket dator- och tv-spelsanvändning.
