Filippas onda �ron

Publicerad: 2009-03-05

Vad vi i dagligt tal kallar �roninflammationer �r en inflammation i mellan�rat, dvs det h�lrum som ligger mellan trumhinnan och h�rselorganet. I normala fall ser �rontrumpeten (den luftkanal som f�rbinder mellan�rat med n�ssvaljet) till att b�de ventilera och dr�nera mellan�rat. N�r n�ssvaljet �r infekterat (t.ex vid f�rkylning eller influensa) sv�ller ofta �rontrumpeten igen s� att detta inte kan ske. Sj�lva inflammationen orsakas av bakterier eller virus som sprids fr�n en infektionen i n�ssvaljet. Ett tryck mot trumhinnan bildas och detta tryck orsakar ofta kraftiga sm�rtor som inte f�rsvinner f�rr�n luftkanalen har sv�llt av eller trumhinnan spruckit. Risken f�r att f� �roninflammation i samband med f�rkylning �kar om man har tr�nga �rontrumpeter, vilket �r vanligt bland sm� barn.

S� l�nge jag ammade var Filippa s�llan sjuk, n�n f�rkylning hade hon v�l men inget allvarligt. G�ngerna hon hade feber g�r att r�kna p� en hands fingrar. Jag slutade amma henne n�r hon var 9 m�nader och efter det kom f�rkylningarna p� l�pande band. Och med f�rkylningarna kom det �rononda, ofta i samband med att f�rkylningen var p� upph�llningen. F�rsta inflammationen fick hon d� hon var 10 m�nader. Hon var lite febrig och v�ldigt tr�tt och somnade i min famn, men vaknade s� snart man la henne ner. Hon skrek av sm�rta och febern steg. Detta var n�got vi inte sett f�rut, s� utan tvekan �kte vi till barnakuten d�r man snabbt konstaterade inflammationen.

En l�kare kan enkelt konstatera �ronflammation genom sk otoskopi, dvs man tittar in i �rat med hj�lp av en liten �ronkikare. �r det en infektion s� �r trumhinnan r�d och i sv�ra fall buktande. Har man haft inflammationen ett l�ngre tag kan trumhinnan ha spruckit. Man behandlar �roninflammation med penicillin tillsammans med avsv�llande n�sdroppar och sm�rtstillande (t.ex alvedon). En distriktsl�kare kan b�de konstatera och behandla �roninflammationen, men vid sv�rare fall eller fall d� �roninflammationer �terkommer ofta kan det vara bra att kontakta en �ron-n�sa-hals specialist.

L�karen ber�ttade att man vid f�rkylningar f�rebyggande kan till att b�rja med anv�nda avsv�llande n�sdroppar samt ha huvud�nden p� s�ngen i h�gl�ge. Dessa �tg�rder kan f�rhindra att �rontrumpeten sv�ller igen helt och minskar risken f�r infektion. Vi fick K�vepenin och bara efter 2 dygn var inflammationen borta. Sen kom sommarn och allt var frid och fr�jd, inga f�rkylningar och inga onda �ron. S� kom h�sten och dagisstart...

F�rkylningar �r v�l n�got man f�r f�rv�nta sig d� man har dagisbarn, och vi var inga undantag. Med varje f�rkylning kom �roninflammationen som ett brev p� posten och vid det h�r laget var det ganska enkelt att k�nna igen symptomen:
-sm�rta och tryck i �rat
-nedsatt h�rsel
-l�tt irritation
-m�jligtvis feber
-om trumhinnan spricker kan det komma var fr�n �rat

P� sm� barn �r det givetvis sv�rt att se alla dessa symptom tydligt, men om barnet ofta tar sig �t �rat och/eller verkar f� mer ont i liggl�ge och har feber s� �r det f�rmodligen ett tecken p� att trycket i �rat g�r ont och en inflammation �r ett faktum.

Vi vart snabbt stamkunder p� barnakuten, f�r konstigt nog dyker inflammationen aldrig upp p� kontorstid! Vid tredje bes�ket ber�ttade l�karen att vi n�sta g�ng skulle s�ka upp en �ronspecialist. �ron-n�sa-halsklinik finns p� de flesta sjukhus, �ven m�nga n�rsjukhus och en del v�rdcentraler har �ronspecialister. En del stora sjukhus har akutmottagning med �ron-n�sa-hals specialitet, v�r n�rmaste finns p� Karolinska.

S� vid den fj�rde �roninflammationen �kte vi dit och tr�ffade en bra l�kare som skrev ut ett annat penicillinpreparat, ett sk multispektrumpreparat som tar k�l p� lite fler bakterier �n vad vanlig K�vepenin g�r. Vi fick en tid f�r �terbes�k p� �ron-n�sa-halsklinken p� Danderyd. N�r det var dags f�r �terbes�ket hade Filippa en ny inflammation p� g�ng och nu b�rjade l�karen prata om att operera in r�r i �ronen. Vi fick en ny penicillinkur och en ny �terbes�kstid 6 veckor senare. Men innan vi ens hunnit s� l�ngt hade Filippa sin sj�tte inflammation (denna g�ng orsakad av ett elakt RS-virus som �ven gett mig bih�leinflammation och Thomas halsfluss). N�r den konstaterades best�mde vi tillsammans med l�karen att en r�roperation var det enda r�tta.

Sj�lva operationen �r enkel, men eftersom man m�ste g� in via �rong�ngen s� s�vs man ner med narkos vid en s�n operation. Man m�ste ocks� vara helt frisk och fri fr�n f�rkylning, d� detta kan f�rsv�ra ingreppet och l�kprocessen. Operationen g�r ut p� att s�tta in en liten plastslang i trumhinnan, slangen fungerar som dr�nage n�r �rontrumpeten sv�ller igen och inte kan l�tta p� trycket fr�n mellan�rat. N�r man har r�r i �ronen f�r man inte f� in vatten i �rat, d� vattnet kan �ka direkt in i h�rselorganet och kan orsaka inflammation.

Vi fick emla-pl�ster utskivet och f�reskrifter om att Filippa inte fick �ta eller dricka n�got p� hela natten och morgonen innan operationen, inte ens vatten! Vi kom till kliniken vid 8 och fick tr�ffa doktorn som kollade att Filippa inte var sjuk eller hade n�gon antydan till �roninflammation. Emla-pl�stret satt p� plats och vi fick ok att �ka upp till operation. Det var flera barn som skulle opereras samma dag, men eftersom Filippa var yngst (18 m�nader) var det hennes tur f�rst. En sk�terska kom med en p�rm med bilder f�r att f�rklara vad som skulle h�nda och hon visade ocks� alla saker p� en nalle. Filippa fick sen nallen och tog p� sig sjukhusrock och ett plastband runt armen - precis som nallen! Hon fick n�got lugnande och sm�rtstillande i en spruta och sen satt vi och pratade och l�ste n�gra b�cker.

Sen var det dags f�r operation. Vi k�rde in Filippas lilla s�ng i operationssalen, d�r personalen var gr�nkl�dd och det var lampor och apparater �verallt. Narkosl�karen tog bort emlapl�stret och f�rs�kte hitta n�gon l�mplig blod�der att s�tta narkosdroppet i, men lyckades inte speciellt bra. De trodde att Filippa var f�r kall, s� hon fick sitta i min famn och andas i en mask och bara n�gra sekunder senare var hon helt borta. Det var ganska l�skigt hur slapp och livl�s hon blev - s� fort! Jag fick l�gga henne p� det lilla operationsbordet och sen l�mna henne d�r. Det �r nog bland det jobbigaste jag gjort, t�rarna sved bakom �gonlocken medan jag gick tillbaka till v�rt lilla b�s.

Efter bara 7-10 minuter kom en sk�terska tillbaka med henne i hennes lilla s�ng. Hon l�g d�r och var fortfarande blek och det hade bl�dit lite ur �rat. Sk�terskan ber�ttade att det g�tt bra, satte dit en slang med syrgas f�r att g�ra uppvaknandet sk�nare. Hon sa att Filippa f�rmodligen skulle sova 10-15 minuter till och d� skulle hon f� saft och lite glass. Filippa sov i 50 minuter och till slut fick vi v�cka henne lite, hon hade f�rmodligen vaknat ur narkosen och direkt somnat om (iom att vi varit d�r s� tidigt p� morgonen). Hon slurpade i sig saften och �t glassen, hungrig! Jag hade med n�gra bullar och mer saft och hon �t upp alltihop! Vi tyckte att detta borde vara tecken p� att hon m�dde tillr�ckligt bra f�r att bli utskriven och kvart �ver tio kunde vi �ka hem igen.

Efter detta har vi varit p� tv� �terbes�k, r�ren sitter fortfarande p� plats. N�r r�ren har ramlat bort (de "v�xer" bort) tar man st�llning till om en ny operation beh�vs.

Sen operationen har Filippa inte haft en enda �roninflammation och det k�nns j�ttesk�nt f�r oss alla!

juni 2003 (n�stan 1��r efter operationen):
Ena r�ret har ramlat bort och enligt l�karen �r det andra p� v�g ocks�. Vi avvaktar �ver sommaren och ser till h�sten om �roninflammationerna kommer tillbaka. Blir det fortsatta besv�r s�tter de in nya r�r, men f�rhoppningen �r ju att Filippas �ron ska ha v�xt p� sig s� att �rong�ngarna inte �r tr�nga l�ngre.

mars 2004 (r�ren ramlade ur f�r ca 6m�n sen):
Filippa har just haft en �roninflammation p� h�ger �ra. Jag k�nde genast igen symptomen och hon sa sj�lva att hon hade ont i �rat. Men det �r r�tt otroligt �nd� att hon klarat sig s� l�nge utan r�r. Jag tror att hon inte alls �r lika k�nslig l�ngre. Och bara f�r att hon varit �ronbarn f�rut s� betyder inte en inflammation att hon �r det igen. F�r att f� nya r�r kr�vs det, precis som f�r andra barn, att man har upprepade (6ggr/�r eller 3ggr/halv�r) �roninflammationer.

Skrivet av: Barnsidan

L�mna g�rna en kommentar!

Vad tyckte du om det du l�ste? Det �r j�ttekul om du vill l�mna ett litet avtryck h�r.
Tidigare kommentarer/betyg

Tomas (2013-02-27 14:17)
Betyg: 4
Mycket bra information!

Einar Wass�n (2012-09-03 21:15)
Betyg: 5
V�l skrivet/beskrivet p� god svenska. Det �r n�got som b�rjar bli alltmer ovanligt!
Lycka till!!

Lena S�rensen (2008-07-08 23:41)
Betyg: 5
Tack f�r din utf�rliga rapport.
I morgon ska min dotter som fyller 5 i Juli, genomg� sin f�rsta neds�vning till f�ljd av ett r�r i ena �rat.
Hon har haft v�tska i mellan�rat i flera m�nader nu pga flera �roninflamationer.
S� jag hoppas verkligen att det �ntligen kommer att bli b�ttre f�r v�ran del med.
L�skigt att beh�va s�va ner henne och hela den proceduren, men jag har genomg�tt det 2 ggr innan med hennes storebror som haft en v�xande polyp i n�san som fick skrapas bort.
Det g�r ont att v�nda sig om � l�mna sitt barn d�r inne ners�vd med flera ok�nda gr�na...

Lena

Ylva R (2004-03-25 14:01)
Betyg: 5
Tack! J�tteinformativt och bra. Det hj�lpte mig. Nu ska jag nog be om r�r vid n�sta inflammation.

Ylva

* Linda * (2003-10-19 19:16)
Betyg: 5
J�ttebra, l�ttl�st artikel med mycket information! Min son Adam har haft m�nga �roninflammationer, fick f�rsta vid ca 6-7 m�n, och sen har det rullat p�. �nskar att de hade satt in r�r n�r han var mindre f�r d� hade han sluppit ha ont s� m�nga g�nger och s�kert inte beh�vt �ta s� m�nga penicillinkurer. Men nu �ntligen �r det b�ttre p� �ronfronten. Antar att �ronen "vuxit till sig" lite. Han �r 4 �r.

Isabel Hillborg (2003-07-02 11:18)
Betyg: 5
Bra, informationssp�ckad artikel. Jag har ox� ett sk. �ronbarn och det �r p� tal att s�tta in r�r. N�got jag tycker �r sv�rt �r att uppt�cka om det �r �ronont p� G.

Rebecca L (2003-05-22 10:13)
Betyg: 5
J�tteinformaiv artikel f�r oss f�r�ldrar till �ronbarn som undrar om v�ra barn ska operera in r�r eller inte. Jag har en undran om emla-pl�ster vad det �r, kanske kan du till�gga det f�r oss som inte h�rt talas om det!

Susanne Andersson (2003-04-29 18:21)
Betyg: 5
Vilken bra artikel du har skrivit. Mycket fakta och skriven p� ett l�ttl�st vis! Visst, �r det tr�kigt med �roninflammationer. V�r son �r 3 m�nader och innan han var 2 m�nader hade han haft 2 �roninflammationer. Vi ing�r nu i en studie p� �ron-N�sa-Hals om vaccin, mot bla �roninflammationer, till sp�dbarn. Tack f�r en l�sv�rd artikel! // Sea

Filippas onda �ron

L�mna g�rna en kommentar!

V�ra senaste boktips

Vi finns p� Instagram och Facebook

Barnsidan tipsar