Artiklar > Faktaartiklar > Spädbarn > Vinterkräksjuka

Vinterkräksjuka

Årets vinterkräksjuka har nu startat på allvar. I början på oktober kom de första rapporterna, men nu är insjuknandena fler. På ett sjukhus i södra Sverige insjuknade sammanlagt 37 personer (patienter och personal) samtidigt. DN och Expressen drabbades förra veckan då ett hundratal insjuknade inm loppet av några dygn.

November är den månad då vinterkräksjukan slår till på allvar för att inte klinga av förrän i febriari, mars nångång. Varför viruset slår till på vintern vet man inte än. Vintern för två år sedan då vinterkräksjukan drabbade norra Europa var extrem. I Sverige insjuknade nära en miljon svenskar.

Vinterkräksjukan karaktäriseras av hastiga insjuknanden med häftiga kräkningar och värk i kroppen. Symptomen sitter i en till tre dagar. Friska vuxna brukar vara sjuka i 1-2 dagar, medan äldre kan vara sjuka länge. Detsamma gäller förstås personer med nedsatt immunförsvar.

Smittspridningen sker via direkt eller indirekt kontakt mellan smittade. Smittan kan också spridas via livsmedel som den som är sjuk eller smittad (med symptomlös) varit i kontakt med. Dricksvatten och grönsaker kan också vara en smittkälla om de på något sätt kommiy i kontakt med avloppsvatten.

Du undviker smitta genom att se till att maten är fräsch, varm mat ska ätas varm och kall mat ska ätas kall. Undvik bufféer där maten fått stå framme länge. Tvätta händerna före varje måltid och efter varje besök på toaletten.

Om du misstänker att du blivit smittad (eller blivit smittad) ska du undvika att smitta andra genom att inte vistas på platser där du kan smitta andra. Laga inte mat till andra. Stanna hemme från jobbet minst ett till två dygn efter att symptomen försvunnit helt. Var noga med din personliga hygien, tvätta händerna ofta t.ex.

Vinterkräksjukan ingår i en grupp relativt nyupptäckt virus som går under benämningen Calicivirus. Var femte svensk är immuna mot vinterkräksjukan då de har en speciell genvariant som gör att calicivirus inte kan ta sig in i tarmens celler.

Källa: Smittskyddsinstitutet och Vårdguiden.





Publicerad: 2004-11-16

Ännu mer i 'Spädbarn'
» En vanlig men okänd diagnos
» Vinterkräksjuka
» Riskbarn för plötslig spädbarnsdöd kan identifieras med enkelt test
» Första året
» Livet med ett nyfött barn
» Bär ditt barn
» Efter förlossningen
» Växa och Upptäcka Världen
» Upplevelser
» Mönster
» Nyanser
» Händelser
» Relationer
» Kategorier
» Sekvenser
» ABC om barnmat
» Mat och näring för små barn
» Vaccinering


Artikelförfattare: Mia Althoff
Född 1972, bor i villa i norrort (sthlm) med man och tre barn; Filippa -00, Felix -02 och Fredrika -07. Jag jobbar med webbutveckling på Mainloop och driver barnsidan.se på fritiden. Intressen förutom att surfa och göra annat datorrelaterat är fotografering, böcker, musik och scrappa.







(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet fyrtiosex med siffror i fältet här


Barnsidan tipsar

Vi tipsar om böcker för och om barn. Och bra, vanliga böcker.
» Ulf Nilsson + Sarah Sheppard: Vi letar konstiga bilar
» Åsa Lind: Slumpens bok
» Kristina Henkel & Marie Tomicic: Ge ditt barn 100 möjligheter istället för 2
» Johanna Westman: Johanna fixar fest! - hela årets kalaskokbok
» Åsa Erlandson: Skit i mössan
» Alla boktips
2001 - 2010 | pul | cookies | kontakta oss