ABC om barn och mat

Allergi Under senare år har barn blivit alltmer allergiska, trots att barn idag ammas mycket. Amning anser ha en mildrande eller försenande effekt på allergier. Oftast är allergier ärftliga, så har mamma, pappa eller syskon någon allergi så svår att den kräver behandling, så bör man ta det försiktigt även med bebisen. Avstå från livsmedel som är kända för att ge allergier.
Generella råd om din bebis löper stor risk att drabbas av allergi är:
-Amma minst 4 månader
-Introducera ett livsmedel i taget, små mängder i långsam takt
-Nötter och jordnötter är STARKT allergiframkallande, avstå!
-Vänta med fisk och ägg till barnet är minst 1 år.
Blanda livsmedel?Man kan egentligen börja med vilken sorts livsmedel som helst till barnets första smakportion, det enda man bör tänka på första tiden är att inte blanda de olika livsmedlen, man tar ett livsmedel åt gången i 4-5 dagar så att barnet verkligen lär sig smaken och förstår den.
C-vitaminNär smakportionerna blivlit till små måltider är det bra att avsluta en måltid med en "efterrätt", en frukt- eller bärpuré av något slag som ger barnet extra c-vitamin och därmed gör måltiden komplett.
Dricka till matenOm man fortfarande ammar är bröstmjölken fortfarande huvuddelen av bebisens näringsintag. Bröstmjölken räcker också som måltidsdryck och man behöver inte ge barnet extra dryck. Vatten är annars den bästa måltidsdrycken. Vanlig mjölk anses hämmande på järnupptaget så vänta därför med mjölk som måltidsdryck till barnet är ca 1 år. Detsamma gäller förstås även fil och yoghurt som mellanmål.
ErsättningModersmjölksersättning är komjölk som anpassats till spädbarnets behov, t.ex är järninnehållet ökat men proteininnehållet minskat. Ersättningen ger fullgod näring till barnet, enda skillnaden mot att amma är mammans antikroppar som förs vidare med bröstmjölken. Om du ger modersmjölksersättning samtidigt som du ammar bör du alltid börja med bröstet, då stimuleras mjölkproduktionen så att den inte minskar för att du ger barnet annat än bröstmjölk.
FettNär smakportionerna blir större kan du i stället för bröstmjölk även blanda ner lite olja eller margarin. Barn behöver mer fett än vi vuxna gör. Använd riktigt smör och standardmjölk, istället för vanliga lättprodukter som Lätta, Minimjölk mfl, när du lagar mat och gör smörgåsar.
GlutenGlutenintolerans blir mer och mer vanligt, och enligt Livsmedelsverket så är det bra att relativt tidigt införa små mängder gluten redan med smakportionerna då huvuddelen av näringen ändå kommer från bröstmjölken. Gluten finns framförallt i vete, men även i små mängder i korn, råg och havre. Gröt, pasta och bröd är därför ideala som smakportioner.
Hur?Använd en liten "grund" sked och se till att maten inte är för varm. De flesta barn har svårt att svälja maten och att maten åker ut behöver alltså inte betyda att maten smakar dåligt. Det har snarare med konsistensen att göra, barnet är ju vant vid flytande föda. ½ - 1tsk är en lagom stor smakportion de första gångerna, sedan kan man öka på upp till 3-4 teskedar. Om du låter bli att torka bort matrester runt munnen under måltiden måste barnet träna sin tunga och sina läppar. För mycket torkande kan dessutom ge irriterad hud efter ett tag. Smaka på maten och berätta hur gott det smakar, det ger barnet en positiv attityd till maten och den nya smaken.
Innehåll (smakportioner) Potatis, morötter, palsternacka, pasta, ris, gröt, jordgubbar, fisk. Ja det mesta fungerar bra som barnmat! I början ska maten enbast vara kokt, inte rå eller stekt. Den kokta maten ska mosas eller köras i matmixer så att den blir slät och fin, blanda gärna ut med bröstmjölk eller kokvatten för att få en lösare konsistens. Blir det hårda bitar kvar, t.ex skal från majs eller ärter ska du sila bort detta med hjälp av en sil. Använd färska eller frysta grönsaker, inte konserver då dessa kan innehålla både socker och salt i konserveringsvätskan. Skär grönsaken/rotfrukten i mindre bitar så tar det kortare tid att koka. En del barn kan reagera emot röda och oranga frukter och grönsaker (t.ex jordgubbar, tomater, nypon, paprika). Små utslag eller allmän rödhet runt munnen kan vara tecken. Det är dock (troligtvis) inte en allergi, så om du försöker lite senare med mindre portioner så går det säkerligen bra.
JärnEtt näringsämne som vi inte kan få för mycket av, som dessutom är svårt att få i sig i tillräckliga mängder. Järn finns i kött- och blodprodukter, och tas upp extra bra tillsammans med c-vitaminintag.
Konsistens0-4 månader - flytande
4-6 månader - finmosat
6-8 månader - finfördelat
8-12 månader - något grövre, hackat, grovt mosat med lite tuggmotstånd
Laga själv eller köpa färdigt?Självklart är det billigast att laga mat själv, dessutom är det enkelt! Är ni ute på äventyr är barnmatsburken räddningen! När resten av familjen äter något barnet inte kan, vill eller bör äta kan det vara bra att ha färdiglagad mat hemma, det tar ju bara någon minut att värma.
Måltidsordning0-4 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm
4-6 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm samt 1 mål smakportion.
6-8 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm och vid måltider. 1 huvudmål samt 1-2 gröt/vällingmål
8-12 månader - bröstmjölk/ersättning efter barnets egen rytm och vid måltider. 2 huvudmål samt 2-3 gröt/vällingmål samt ev en smörgås.
När?Vid 4-4½ månads ålder förändras barnets smaksinne och det står nu vidöppet för alla nya intryck. För de allra flesta barn sker detta runt 4-månaders ålder och "fönstret" är öppet under en ganska kort period och från att enbart varit intresserad av söta saker (bröstmjölk) så vill barnet nu smaka på salt, surt och beskt. Efter denna korta period avtar intresset igen. Väntar man kan det alltså bli försent och det finns vissa studier/iaktagelser som visar att införandet av nya smaker kan bli krångligare. Men självklart är det inget farligt att vänta med smakportionerna, men det är bra att veta att det kan bli krångligare ju längre man väntar...
Tidpunkt på dygnet för när man ger smakportion spelar däremot ingen roll, huvudsaken är att barnet är piggt och vaket. Oftast brukar det dock passa bra vid lunchtid, speciellt när smakportionerna blir riktiga måltider.
Opastöriserad mjölkOpastöriserad mjölk kan innehålla skadliga bakterier och är därför INTE lämpliga att servera små barn.
Potatis?Traditionellt är den första smakportionen alltid potatis, men det går lika bra med mosade nudlar, ärter eller något annat. Dessutom brukar mosad potatis vara ganska klibbigt och blir fort kallt och stabbigt - svårätet för en liten babymun som är van vid flytande föda.
Redskap och tillbehör-Liten rostfri kastrull är lätt och snabbt att koka små portioner i.
-Vitlökspress för enstaka smakportioner (ge barnet en egen, så vitlökssmaken inte förstör barnets mat)
-Rivjärn
-Matberedare när man lagar stora portioner.
-Stavmixer kan användas direkt i kastrullen.
-Istärningslådor gör lagom små portioner att starta med.
-Haklapp och sked!
SaltBarns njurar är inte fullt utvecklade förrän i 1-årsåldern så var därför försiktig med salt. Det finns saltfria buljonger man kan använda för att ändå få på smak på maten. Det är viktigt att maten smakar gott!
Tillaga, värma, frysa och förvaraBarnets mage är känsligare än vuxnas för främmande bakterier, så var noggrann med att använda rena redskap, fräscha råvaror och tillaga maten väl. Kyckling och köttfärs måste vara väl tillagat.
-Fryst mat som tinas långsamt behåller smak och näringsämnen bättre än fryst mat som hettas upp direkt.
-Överbliven mat kan sparas. Kyl ner den fort (i t.ex vattenbad) och stoppa i kyl eller frys. Rester måste alltid hettas upp ordentligt, speciellt om du använder mikro.
-Välling och gröt ska INTE tillagas i förväg och hållas varm med termos. Bakterier kan bildas och ge magont.
-Använd istärningslådor till att frysa ner hemgjorda puréer och överbliven mat från barnmatbrukar till lagom stora "smakisar"
-Mata inte direkt från barnmatsburken! Barnets saliv innehåller enzymer som förstör maten. Detsamma gäller mat som barnet smakat på. Lägg upp mindre portioner i taget, så slipper du slänga mycket mat.
UndvikFörutom salt så finns en del andra livsmedel att undvika under de första åren.
-Honung, kan innehålla sporer som bildar gift i tarmen.
-Spenat, rödbetor, bladselleri, mangold innehåller mycket nitrat som omvandlas till nitrit vilket försvårar syreupptagningen. Vid 1-års ålder är dessa livsmedel "ok".
-Fisk och ägg om det finns risk för allergier.
-Socker, läsk, godis - tomma kalorier
-Nötter - finns risk att man sätter nöten i halsen.
VitaminerKoka inte maten för länge! Då försvinner många av de viktiga vitaminer och mineraler som framförallt finns i rotfrukter och grönsaker.

tv4.se skriver om barnmat

Källa: Det Första Året från Libero & Mat för Spädbarn från Livsmedelsverket

Publicerad: 0000-00-00

Ännu mer i 'Spädbarn'
» En vanlig men okänd diagnos
» Vinterkräksjuka
» Riskbarn för plötslig spädbarnsdöd kan identifieras med enkelt test
» Första året
» Livet med ett nyfött barn
» Bär ditt barn
» Efter förlossningen
» Växa och Upptäcka Världen
» Upplevelser
» Mönster
» Nyanser
» Händelser
» Relationer
» Kategorier
» Sekvenser
» ABC om barnmat
» Mat och näring för små barn
» Vaccinering