Sommaren är kort...det mesta regnar bort...ljusblåadagar seglar förbi...

Tiden springer iväg och den desperata hemmafrun från Göteborg är nog mer despo än vanligt. Vansinnigt despo...att hinna med allt som lovats...

Paus

Tog en promenad för att rensa skallen.

Jag älskar den här sidan. Är ofta inne och läser och tar del. Jag har också haft glädjen att få skriva en del och tycka en del på barnsidan.se. Blivit recenserad om Popcornmannen Poppe. Intervjuad och kommenterad. Men nu hinner jag aldrig skriva här...

 Jag har en bebis näsan lika gammal som Mias och det här året gick så fort, men förutom att jag har skrivit och varit mammaledig, flyttat, startat företag och skrivit och skrivit och slängt och skrivit nytt, bloggat, designat mjukisdjur, gjort krönikor och bloggbok på Vulkan och skrivit ännu mer så tog tiden plötsligt slut.

 Trist med sant jag kommer inte att hinna skriva mer desperata historier på den här sidan.

´Snart är det dags för dagis, jobb och jul och ny Poppe bok och göra klart och rensa lite alster i byrålådan...

Jag är så glad att jag fått skriva här men nu kommer jag endast ägna den här sidan lite inlägg då och då och bara läsa och ta del. Den är så bra den här sidan på att hitta allt nytt. Om böcker, artiklar om bebis stuff och ja det mesta som man vill veta...om högt å lågt...

 Så hörni med en stor kunglig handrullning säger jag tack och en extra slängkyss till Mia förstås och till alla supermammor, bonusmammor, gummimammor, plastpappor, styvpappor, helgmammor, regnbågsföräldar och helt jävla vanliga heteroföräldrar med statlig lön säger jag tack och hej men

kanske på återseende i något annat sammanhang. Det hoppas poppas jag....i något helt jävla vansinnigt nytt desperat försök att göra något kreativt, vettigt och skôj för så säger vi i Göteborg...

Gött mos låter också helt förskräckligt vansinnigt. Ser där jag kan inte sluta vill inte sluta. Snyft, snörvel snyft....

Men som alla vet tid är en lyxvara numera...

kram Lotta 

Tout-de-lou!

Portad, avspisad eller kanske bara ren skär luft!

 Jag vet faktiskt inte vilken sorts diskriminering som är värst. Ibland förundras jag över varför jag liksom många andra blir alltmer tråkigt homogen ju fler år jag fyller. Man dras till likasinnade vänner så att saker å ting blir plätt-lätt. Man behöver tillslut bara nicka med ett litet enkelt knyck så förstår man vad den andre tänker. Som ett par gamla invanda tofflor.

Carin Götblad tycker jag är en fantastisk kvinna. Skarp och klarsynt och ganska övertygande i hennes retorik och sättet som hon talar på.

 När hon gästade hos Doreen för längesedan talade hon om vikten att se till hela människan och inte bara fokusera på ett problem för det är ganska så plätt lätt att fokusera på just problemet istället för att se till hela individen.

Ser man bara runt omkring problemet ser man inga nya chanser och det är lätt att fastna i den negativa spiralen.

Ungdomar är extra känsliga och behöver känna att det finns utrymme för både två och tre nya chanser. Kunskap är av bärande kraft att försöka förstå och framför allt vilja förstå varför. Vilken klok människa nästan så jag hade önskat jag hade sagt det själv. Men det var Carins ord.

Hon talar också om att vrida och vända och tänka tvärtom.

Det där med att öppna upp och ser vidare borde jag tänka oftare på för oftast finner man svaren om man går utanför ramarna. Jag försöker men det är inte alltid så lätt. För att fördomar förenklar så himla mycket. Det är så skönt att få luta sig emot. Egna hopkokade kunskaper som kanske har skenat iväg i helt fel riktning.

Carin Götblad berättar hur hon har ordnat med grupper där man fokuserar på rekrytering av kvinnliga chefer över fyrtiofem år.

Orkar inte med hennes bra-lista på allt gott hon har gjort.

Gaypride inom polisen, en förebild för ensamstående mammor, homosexuell och kvinnlig chef. Jag säger bara Carin Götblad. Vilken kvinna!

Men så en dag när jag läste GP vid frukostkaffet såg jag en artikel om att Göteborg inte var alls HBT vänligt? Då skämdes jag och blev först förvånad och tyckte kanske att anledningen lät så lättvindig med att skylla på att Göteborg är en arbetarstad och med starka religiösa traditionella rötter lite varstans. Men man kunde i alla fall mejla in förslag på en HBT vänligare Göteborg så det gjorde jag stolt.

Man behöver inte gå längre en till mina 170 själv. För ett år sedan gick jag runt som en vilsen katt bland alla de blanka spegelglasen med de inlåsta smyckena på varuhuset med den svartvita loggan. Glittrandes med enkla kedjor och lås. Blanka polerade marmor golv och strama expediter i samma dresscode.

Jag smög omkring som en förvirrade inbrottstjuv letandes efter moderna smycken till en ung lovande student. Famlandes trevandes frågade jag om en lite försiktigt expediten om jag kunde få lite hjälp, då hon stod och pratade med en vän. Jag förklarade att jag letade efter ett smycke för cirka sexhundra kronor. Hon spärrade upp hökögat med stor förvåning för att sedan vända ryggen mot mig och struntade i mig. Jag var inte värd någonting. Jag blev förvånad på samma sätt som man förvånas över att man blir frågad på jobbintervju om man skall ha barn i nästa vecka.

Jag kände mig fånig, fattig och fel.

Jag stod mitt i mammons tempel ensam bland alla vinklar och vrår av låsta glasboxar fyllda med kända märken klockor, ringar, solglasögon och en och annan utsmyckning.

Jag var fel, fel, fel hon bemödade sig inte ens att låtsas. Vad hände med senaste säljkursen? Ignorera alla kunder under tusenlappen. Med gamnacke gick jag därifrån till en underbar smycke butik i Viktoria passagen och köpte två härliga Pilgrim halsband, men känslan från NK satt där den satt, som fastklibbad mot kinden.

Varje gång jag går förbi tänker jag nästan gång högfärdsapan vände ryggen till släpper jag lös världens charmigaste tre åring med en krämig halvuppäten förtok för stor mjuksglass bland det putsade glasen. Finger avtryck stora som maneter. Kladd mjölkig lös glass rinnandes ner på det klanderfria golvet. Så går jag därifrån med en Pretty Woman- Julia Robert- blick och bara ler.

Varför stänger vi ute en del?  Avfärdar och är ogenerösa? Varför?

 min kloka mormor sa alltid ,

”En öppen hand får alltid tusenfalt tillbaks en stängd hand får inget tillbaks”

Nä nu är det nog dags för den där mjukglassen på NK trots allt för glassäsongen är väl över!

Duger ditt barn?

Hörde på radion att ett nystartat företag sysslade med skolfotografering fast med retschering...

Så slipper vi få hem bilder med röda finnar som lyser som signalljus...tjocka barn blir smala och fräknar och skrubbsår suddas bort...

Inga röda ögon eller snedvridna tänder...Inte direkt så jag står på händer...

Så kan vi samtidigt öka på ohälsotalet bland barn...Ge dem en fast värdegrund i känslan av att du duger inte...

 Låta ätstörningar och psykisk ohälsa ta vid...

Är detta sant ryser jag och hoppas att jag aldrig får hem sådan bilder....

Kommentarer?

Marcus Birros påhopp på Maria Sveland!!!

Läs dagens inlägg på http://www.marcusbirro.se/bloggen/

 Läs sedan min krönika....

Är det inte hög tid att gå vidare…     

I´m back...

Hej! Hoppas ni haft en urskön sommar...

Jag tänker inte skriva något om bilturer, Astrid Lindgrens värld, regn eller solsken, släktbesök eller Legoland.

Jag dyker på ett ämne direkt...rakt på... nu kör vi...

Stackars alla frisörer som får bära hundhuvud! Alla dessa förnekelser.Varifrån kommer dem?Ingen har någonsin läst en endaste SE och Hör tidning i hela sitt liv. Inte jag heller. Okulturellt, falskt skvaller, äckligt att gotta sig i…Vem läser sådant? Obildade människor kanske läser det, men absolut inte jag. Aldrig att jag köper de där tidningarna. Aldrig i helvete… Konstigt nog trycks det upp i typ 15 000 exemplar och ligger söndertrasade hos varenda damfrisör. Söndertuggade trasiga skvallertidningar där nyfikna fingrar famlat sig igenom och smaskigt lite euforiskt bläddrat sig förbi Tarras-Wahlberg och hela kungafamiljen. Hans goda vänner Noppe, Snoppe, Aje och baje eller vad de heter. Det vet inte jag. Jag har aldrig vidrört de där tidningar. Jag är liksom alla andra politisk korrekt. Kungens vänner har unga flickvänner och själva bär de rödrutiga golfbyxor. Tror jag. Hm, kanske att jag har bläddrat i något uppmärksammat reportage. Kanske det om Britney Spears. Minns inte så noga. Eller var det ett åt det mer ekivoka hållet.Märkligt nog har folk stenkoll på Carolas senaste skandal och jagar henne med blåslampa. Men hur kommer det sig när ingen har läst ett endaste magasin?Nähä då… sådant är till för blåsta obildade människor sådana som bara läser chic-lit och kioskromaner inget för oss andra djupa Kafka anhängare. Det skall vara tungt vemodigt ångest, ångest är min arvedel För ja visst gör det ont när knoppar brister varför skulle annars våren tveka. Ivana Trump vet ingen vem hon är Inte heller vem Runars senaste kap är. Men det så klart det låg några heta skvaller nyheter senast jag var hos tandläkaren, läkaren eller var det hos frissan.  Hon har alla de där tidningar och jag fattar inte att folk kan läsa sådant skräpOm jag läste några rader var det endast för tidsfördriv. Alla dessa förnekelser… livrädda att hamna i Linda Rosing epitet eller vaddå?

Marcus Birro vill ha körkort för hans författarskap. För hjälp man vill inte bli ihopsatt med Rosing eller Graaf eller…

Läckberg får inte skriva deckare i fred utan att bli kallad Nicke Lilltroll. För visst gör det ont när andra lyckas och tjänar 6 miljoner om året. Varför skulle annars Jan Guillou tillsammans med gubbväldet tveka? Ifrågasätta och reta gallfeber på alla dessa begåvade tjejer som sprider sig som prästkragar på sommaräng.

Blondinbella och Ebba von Sydow retar upp en del. Bloggat sönder professionen för alla journalister.

Ett yrke som degraderats av att ALLA  numera kan lyckas göra texter som läses av miljoner?

Och Ebba måste man bara kalla barbie i varenda litet artikelhörn. Alternativ överklassbrutta född med silversked i mun, för liksom hennes yttre stör lika många som hennes bakgrund. Överklass så det skriker om det. Något för arga vänster feminister att spotta åt…

Man kan göra djupdykningar i kulturella, litterära och smakfull poesi det till trots!

För allt är möjligt och man behöver inte skämmas!

Släpp jantelagen. Släpp hämningarna. Ge dig hän våga läsa allt. Bara du läser för det ger så mycket eftertryck och tankar och glädje…

Sluta ”facka” in dig själv eller andra.

Blondinbella och Ebba von Sydow skriver om mode och det gillar vi tjejer. PUNKT!

Är du go eller?

Det är änna så gôtt Göteborgskt. Låter kolligt härligt och så flanigt så man nästan dör.
Skall man skämmas över sitt ursprung eller stolt posera runt med kraftig dialekt med stark accent av göteborgska? Det är frågan om det.
Men nu nalkas semester och det finns aningen många som är sugna på både den gröna kaninen med alla dess trevligheter som bjuds där på Liseberg eller det härliga Kisskalaset alias Göteborgskalaset som bjuder på Kållebös aktiviteter nere vid hamnen. Hur go är inte den dá! Det skummar utav ölet…bara på skôj skepp o hôj…
För mig får man gärna skämta om Göteborgska ord och dialekt, men snälla gör det åtminstone rätt då för gud skull. Så fort man reser ut i landet kommer någon tjomme med en apart dialekt och säger,

”Är du go eller?”

Och det låter ju mysigt gulligt, men det betyder att man är go i huvudet. Alltså för att vara övertydlig dum i huvudet, så det är inte alls härligt mysigt göteborgskt.
Lite tyket stod det en helt underbar krönika i GP för ett tag sedan. En härligt ironisk krönika som omnämnde Göteborg som en blöt överkörd katt, värre än Borås. ”Om man inte flyr utomlands flyr man åtminstone till Stockholm för här kan man ju inte bo” skrev den där ljuvliga Vallgren.
Folk blev så upprörda och röjde runt med diverse insändare. Sluta Tjôta tänkte jag. Det blir himmel och pannkaka när någon kritiserar vår goa, goa stad.
Såhär bäst-före-sommarsäsongens semester stök och bök gör jag lite reklam för er som inte besökt den goa, goa staden Götlaborg och sticker hål på alla fördomarna. Jag kan för all del vara er reseguide för en kort sekund och berätta om angenäma Göteborg, som ni bör besöka omedelbart. Okaj! (Som Harald Treutiger brukar säga.)

För ni som inte visste brukar västkusten kallas även för bästkusten och inte undra sa flundra det, då det doftar av tång och salta räkor liksom salta bad bland de pittoreska fiskarsamhällena. Vem vill bada i bräcktvatten räck upp en hand nu?

Båtar stora som små kan bli sommarens värsta penisförlängare här i Götet, men strunt samma alla har väl någon gång raggat bland seglareliten på Marstrand.

Så har vi förstås Feskekörkan det så klart att det är tämligen generande att berätta att gatan stundtals presenterar folk med lackväska med ändå.

Trampa- kaj-dojor bär halva medelklassens medelålders män i Göteborg och tillhörande Pelle P jacka åtminstone de som bor nära havet. Sedan är Göteborg en av det mest segregerande städerna i hela Sverige, men det går vi inte in på för det är inte så smickrande förstås.

Jojomensan, det rosa görgoa rullande tivolit med gröna kaniner all over kan man äta svindyra våfflor med sylt och grädde på, med tillhörande en miljard getingar som ilsket surrar omkring så man får trycka i sig våfflan fort serru, för att sedan jaga småbarn som oftast drabbas av en tämligen snabb sockerchock efter att ha jagat i sig våfflan för att slippa de randiga kräken. Ändå skall man som Göteborgare äta den där våfflan varje år serru.
Och nu har vi också Universeum med läskiga ormar som är bra för dem med stående fobi.
Vissa tycks tro att alla i Göteborg talar som Loket ”elva miljoner till Balltorp. De va la roligt dá!” Go och gla kexchoklad! De va la skôj å så kan la du rulla på löckohjulet du med Britta lilla, hej på dig det la roligt da, hej hej conny ray och hela den biten. Är inte det flanigt så säg. Flane betyder töntigt för er som inte visste.
Åh, nej det är inte sant att folk talar som Leif ”Loket” Olsson. De som bor på finare adresser lägger an en PG Gyllenhammar dialekt med nasalare stämma.
Solklart tycker jag det är tramsigt om man som Göteborgare flyttar till Stockholm och plötsligt är livrädda för att uttrycka sina göteborgska öÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖ
Istället försöka en del apa efter någon slags fånig rikssvenska eller pratar för tok för mycket överdriven stockholmsk dialekt. Liksom bräker om ni förstår vad jag menar.
Bösigt sa någon om Göteborg. Jag är stolt över mitt Göteborg. Kålle bös får någon annan vara.
Visst det är klart att det låter ju lite korkat kanske att döpa om bambamaten till Göteburgare för att skoja till det. För ni som inte vet var det är så där det en blek tjock svettig falukorv skiva i hamburgebröd
Skitäckligt om jag får tycka. Men Karlstad, Örebro och någon lite ort i Skåne har säkert också något käckt namn på deras mat i barnbespisningen.
Bamba = smeknamn för barnmatsbespisningen alltså.
Sedan så låter det kanske lite flanigt att säga att någon är måcklig (=lyckans ost.) Ni förstår ju själva att här krävs lexikon för att hänga med.
Sent om natten är vi rätt många som gillar att möla i sig korv vid Pölsemannen. En Pucko (Galna kosjukan mjölk + chokladpulver) och en halv special(korv med bröd och mos) Och on the top of the line västkustsallad och ketchup (giack…)
Härligt Göteborgskt blir det här faktiskt med ett starkt förankrat Stockholms komplex kan jag det till trots rekommendera en vecka här i soliga goa, goa Götlaborg. Sveriges framsida.
Göteborg är så mycket mer än Feskekôrkan och Liseberg. Jag har till exempel nästan bott granne med bröderna Herrey när jag var liten. Spårvagnar är exotiskt och vi har tydligen flest gangstergäng per capita det är liksom här det händer (åtminstone på Hesingen)
Vi är glada och hälsar i affären och tränger oss sällan i rulltrappan och slö går, flanerar på Avenyn, vår paradgata.
Och sedan har vi faktiskt Gothia Cup”We are the world, we are the children trall-la-la”
Och dessutom står nu kära turister Trädgårdsföreningen i sin blomsterprakt och glassarna är till salu i varenda kiosk. Uteserveringarna serverar billigt rödtjut och solen gassar bakom mina solglasögon och alla verkar rörande överens om att solen värmer och tar bort det kalla hos oss människor.
Är det inne med blommigt i år så har alla blommiga klänningar på sig, för i Götet kör vi samma och är grymt homogena. Det är okej bara vi inte blir jämförda med Borås!

SPRÅK PARLÖR

Att klippa ut inför semestern i Göteborg


Är du go eller = Är du dum i huvudet

Flane= tönt

Måckligt= lyckans ost

Tyken= uppkäftig

Bösigt= brötig stillös

Kållebös= personifierad stillös person (Kan inte prata efter tre öl utan säger öööööööööö och rapar till exempel finns några sådana på Kisskalaset)

Möla=Äter för att det är gott

Göteburgare= hamburgare med en falukorv skiva på

Halv spece= korv med bröd och mos

Lycka till!

Tack alla ni som läser/läst mina krönikor på Barnsidan.se

Nu tar den desperata hemmafrun time-out och återkommer med ny text i augusti...

Skön sommar! kram Lotta

Kan någon logisk person förklara för mig varför ondskan uppenbarar sig för människor som redan har tillräckligt?

Kan någon logisk person förklara för mig varför ondskan uppenbarar sig för människor som redan har tillräckligt? För i lördags tror jag nog visst att till och med änglarna grät…

Min väninna som är en varm, generös och omtänksam person tog bilen i lördags till Mc Driven  för att handla Mc Donalds mat till alla, utan henne själv. Hon skulle tillsammans med sonen lämna en födelsegåva till en familj som nyligen fått en bebis och tänkte bjuda dem på hamburgare för att de skulle slippa ordna med fika och dopp.

Själv skulle hon inget ha. Hon går på diet. Kämpar varje dag. I kön hördes plötsligt ett irriterat tut-tut bakom hennes bil. Och ytterligare ett till och ett till för att bytas ut av en rivstart. Allt snart stod en högljudd Volvo V70 bredvid och tvärnitar. En man i femtioårsåldern rusar ut och skriker,

Han skriker högt och ljudligt femtioåringen iklädd Lyle and Scott tröja med rutor på.

I hans bil sitter en kvarlämnad förskrämd dotter.

 Han fräser,

”Jag ser på dig att du vill äta upp hela affären, men den här är till för folk som skall handla lite LAGOM!”

Undra vad han tänker, tänker jag.

I den andra bilen sitter en son och hans mamma som levt på soppor i en månad, mist sin svärmor och farmor som funderar över begravningen. Hon skall opereras om en vecka med operation som ger henne dödsångest. Hon skall strypa sin magsäck så hon får en LAGOM mättnadskänsla. En sådan där gastric by passe operation så hon handlar LAGOM PÅ Mc Donald´s nästa gång.

Varje dag kämpar hon med sin självbild.Varje dag vill hon också vara lagom. Äta en glass utan att bli uttittad, kränkt eller hånad.

I den andra bilen satt en förskrämd dotter med en rasande pappa.

.I den andra bilen sitter en man utan minsta respekt, utan minsta förståelse för andra människor. Hans dotter åker bil med Hin Håle han själv.

.Den enda man kan hoppas på är att dottern lär sig reflektera och inte agerar som svinet vid ratten till pappa bredvid.

PRIPPS- blå -komplex?

Jag kastade mig över buketterna från Konsum och snodde ihop blåklinten med några smörblommor. En sådan ful krans hade jag nog aldrig snott ihop tidigare.  Midsommar, blå himmel, blåklint, jordgubbar, vit klänning och hemlagade köttbullar och små söta fötter springandes på en timotej äng! Jag har alltid älskat midsommar. Är liksom född obotlig romantiker och även som singel älskade jag denna traditionsrika dag. Man vågar dessutom hänga ut flaggan utan större oro om att bli kallad Sverige demokrat. Känns tryggt.

Som singel satt man väl oftast runt den där lägerelden och lyssnade på någon kille med gitarr hybris som sjung Gessle låtar med spräcklig röst och frös gjorde man alltid så in i norden med vita jeans fulla med gräsfläckar på och någon alldeles för tunn blus, men det ingav hopp till en varm mans famn att kramas med.

"Ros, Ros!"

 ”En låtsas ros från en radioröst hjälper inte den här trötta kvinnan tänker jag cyniskt.” Rosmannen var en galen man som cyklade omkring på Göteborgs gator om lördagskvällen. Så snart uteserveringarna hade fyllts på med folk kom rosmannen springandes med sin blinkandes korg och maniskt blick in på krogarna, och generade unga män till att köpa en ”tacky” ros till kvällens pingla, som de kanske hellre hade velat bjuda på ett glas än den där halvvissna rosen. Men ni vet med den där känslan i magen av att jag köper väl den där rosen för att bli av med clownen som står framför mig blinkandes som en julgran, fast det är lika klart som korvspat att det är mitt i sommaren och han stör mig i mina patetiska raggningsfraser. ”Ros, ros!” ropade han in i de trånga lokalerna och han hördes lika bra som Hemglassbilen.Samtidig putte han till rätt många av de testosteron stinna unga männens öl med blomsterkorgen. Mottagaren av den där hemska rosen var oftast söta platina blonda flickor med djup urringning som suckade uppenbart irriterat över den halvvissna gåvan och hade gärna sluppit ta emot rosen. Vad skulle hon ta vägen med den? Lägga den på bardisken kanske? Glömma den på toaletten eller vaddå? Gå runt med en röd ros med svagt glitter på. Nä, tack! Som mammaledig lyssnar jag ibland (typ varje dag) på Lugna favoriter. Tro nu inte att jag är avundsjuk på Malin Berghagen för att hon har hundra barn och ärföre detta fotomodell. Hon är säkert trevlig den där Malin och söt är hon också, men ibland när det snackas om kärlek får jag liksom rysningar och små knottriga utslag på hela, hela kroppen. Jag säger bara REM It hurts hela vägen. Den där rosen, Dagens ros ni vet!  Som är i för sig en behjärtas värd tanke som är god men i praktiken vet jag ärligt talat inte. Helt seriöst det ringer upp folk som vill skicka dagens ros till någon. Och denna någon är oftast en sur, arg kanske ett så kallat ”utsketet” päron till fru som är trött på att aldrig få uppskattning, aldrig hjälp med soporna eller ett schysst presentkort på SPA eller vad vet jag. En del sådana personer ringer det faktiskt upp. Det går inte att undgå att höra något annat på deras röst.En del låter passivt aggressiva andra snarare chockade och den stackars ovetande mannen som bara ville slå på stort och visa hela Sverige hur mycket han uppskattar att Ulla-Karin tar hand om disk, barn, städ, svärmor, barnens julklappar, pianolektioner, tandläkarbesök, tvagning och barnens fotbollsträning och MYCKET mer därtill. Hamnar kanske sedermera i ett minfält. Själv reser han fyra dagar i veckan och spelar tennis på lördagen men nu skall han visa hela Sverige och lilla Gullspånga hur mycket han älskar sin fru. För det gör han. Och sedan ringer den där äckliga kladdiga rösten som liksom är under huden och flåsar på en med sina frågor till Ulla-Karin som viker tvätt och arbetar extra som vårdbiträde. Han vill spela Sonja Aldén gubben också. Hon spyr tänder säkert en cigg efteråt. Det är jag nästan helt säker på.  Konstigt nog så är folk förvånansvärt väldigt öppna. En del säger det rent ut att de är för dåliga på att visa varandra uppskattning och att förhållandet har slocknat. Att de har glidit isär eller att de är helt dött. Alla på radion är så gulliga och förstående så man nästan kräks på den där kanalen.   Tror mig, jag är romantiker men det här ger mig panik. Är detta romantik? Den röda rosen i triss betyder jag älskar dig. En symbol som lätt kan bli en uttjatad gåva som bara gör sig påmind som plågoande, som en sådan där laddad ångestpistol som skapar dåligt samvete och känns påtvingad att bära med sig hem den 14 februari varje år. Då tycker en del personer säkert att jag är löjlig ”Vaddå Valentine är ganska bra för då får jag blommor åtminstone en gång per år.”  Min man svettas rejält över sådana dagar. Han ser bara sjuhundra andra plikttrogna män i en varm svettig blomsterbutik med imma på fönstren på jakt efter den där röda laddade ångestpistolen. En gång lyckades han släpa med sig hem en bensinmacksblomma. Det var en röd ros i prasslig brun brödpåse som han försökte slänga in genom brevinkastet för att verka lika hemlighetsfull som Zorro. Det skulle han aldrig ha gjort med den stackars sköra bensinmacksrosen. Stolt satte jag den på matsalsbordet för att visa min uppskattning för att en sekund senare se en taggig kvist sticka fram ur vasen och de enda tre röda rosblad som fanns på blomman falla trött ner på den vita linneduken. Stackars sate tänkte jag då han åtminstone hade försökt på rätt dag och allt. Det ringer upp kvinnor liksom män på Lugna favoriter och de som slår mig mest är att det verka känna sina partners rätt så dåligt.  “… körde på en fågel och begravde den nu är det försent. Hösten kom, du sa nu känns det som vi börjar om…”  De låter trötta, förvånade eller helt krasst uppgivna som en urvriden disktrasa. En del bubblar som sagt lite för mycket. Berättar vitt och brett om deras inre känsloliv. Ångrar de sig efteråt när det berättat om hur det glidit isär på sista tiden?  Jag fantiserar vidare om hur de säkert har kolikbarn och en gubbe som aldrig hjälper till och med kräk på axeln och en unken disktrasa i handen hör man en nasal överkäck röst i andra sidan luren som skall dela ut en dagens ros.  ”Va!” Hon låter förvånad kvinnan i luren, för i sanningens vitöga hade hon hellre velat ha hjälp med dammsugning tror jag som fortsätter fantisera. En låtsas ros från en radioröst hjälper inte den här trötta kvinnan tänker jag cyniskt.Vissa låter smärtsamt glada och skrattar hysteriskt och tycker det pyjamas- party mysigt hela tiden. Vem vill ha en dagens ros skickad från radion räck upp en hand nu? Ibland låter de så generade så det inte är klokt och det har säkert ingen lust alls att vara med i radion helt enkelt. De vill säkert slänga luren i örat på dem och säga tack men adjö och ring för guds skull aldrig igen, men det är då det blir så där härligt lagom svenskt igen. De frågar en massa onödiga frågor som partnerna har skvallrat om.  ”Äh hä, jo vår hund, jo det är en labrador som vi äger hä hä hur visste du det”Så kommer den där kladdiga rösten åter igen. Den liksom sipprar ur porerna på mig.”Hur ofta går du ut med den då?””Va!”                     ”Din man säger att du älskar att bada?””Jasså, gör jag. Jo men…”  ”När var din man romantisk sist? Vad brukar han göra DÅ?””Va!” Det blir tyst i luren nästan skönt när Ulla-Karin från Gullspånga får fortsätta stryka och byts ut mot FR David Words för trehundrafemtiogången. Den skivan fick jag på mitt party i fyran så jag har hört den låten exakt ettusentrehundrafemtiofem gånger tror jag. Jag tror att det finns olika sorters människor som de ringer till.De som spyr av att de ringer upp och blir passivt aggressiva men håller masken.De som är blyga och egentligen vill slänga på luren helt opolitiskt korrekt men härdar ut och sedan finns det säkert någon som uppriktigt gillar konceptet  som blir uppriktigt glada. Vilka är dem?  ”åh när vi rör varann är känslan alltför sann… å med slutne ögon … då vill jag ta dig i min famn när du ropar högt mitt namn… ibland vill jag di att briste ut i gråt…” Nu tror jag bestämt att jag skall ros- befria min man för resten av livet, men det är klart då kanske man kan få ett sådant där litet vitt paket med guldsnören på istället och då menar jag inte en ask choklad utan något härligt silvrigt guldigt inuti. Så lätt slipper han inte undan! ”I wanna know what love is I want you to show me…”                                             

Piss på dig!

 ”Du kan väl också sjunga” svarade jag surt min man.”

Undra om vi kommer att fira mors dag i år. Maken är i England men i år kommer han hem på eftermiddagen i alla fall. Slet tag i ett vackert halsband på Sister´s in case till mig själv för jag vill VERKLIGEN FIRA DENNA DAG!

Varför har man sådana dagar? Det påfrestar faktiskt. Firar alla mors dag? Farsdag? Det blir så många dagar. Jag brukar retas för det ställer till det för dem par som lider av Alzheimers light. Jag vill vara en sådan där familj som firar allt FN-dagen, namnsdagar, förlovningsdagar, bröllopsdagar och allt som går att fira. Jag är en sådan där smygfirare tror jag. Som säger att det inte är så viktigt med sådana där dagar fast egentligen vill jag inget heller än att ha frukost på sängen i en sådan där mors- dag mugg och blommor och söta teckningar från barnen.

Jag minns den första farsdagen som jag förberett väl men råkade bli vrålförkyld.
Jag tappade dessutom rösten. Den var helt borta i tre dagar, så jag fick gästspela som Bonnie Tyler under hela Fars dag.

Jag ville göra den första Fars dagen minnesvärd och så där extra mysig. Det var ju den första Fars dagen för min man och morsdag blev ju inte så lyckad.

Morsdag firades med en lång skrikandes färd från Stockholm. Vi åkte på motorvägen från Stockholm med en lillvrålet i framsätet. Jag försökte med allt. Neurotiskt försökte jag pigga upp lillan med Electric banana band som vi köpt vid närmsta bensinmack.

Jag satt och sjöng maniskt ”Min Maja min Maja, min bitska lilla piraya”, men inget hjälpte. ”Banankontakt är din kontakt, banankontakt, banankontakt”
”Du kan väl också sjunga” sa jag surt till min man.
Tillslut grät både jag och lilltjejen.

Maken stannade vid en annan mack så jag kunde amma lillan och när han kom tillbaka hade han köpt min första morsdag present.

”Var så god på mors dag, älskling!” ,sa han med ett stort leende på läpparna och sträckte fram en cheeseburgare.

(”Tack så jävla mycket”), tänkte jag.

”
”Mm, så ”smarrigt” bästa presenten man kunde få, med läckande bröst och en påsmage”, sa jag sarkastiskt, och där satt jag i vår nya blanka combi bil smaskande på en hamburgare till Trazan Apansson. Jag fick inte alls medelsvenssonkomplex.

”Synd att överstiga elva kronors gränsen på Mors dag”, fnös jag.

Den 11 november på Fars dag ville jag maxa det hela. Jag hade minsann slagit på stort och köpt en bok, en hängmatta till landet och ett örngott där det stod ”världens bästa pappa.”

Jag ville verkligen att allt skulle bli så mysigt och var själv som ett barn på julafton. Kraxade omkring förkyld och motade den äkta maken från köket.

I köket planerades fin frukost och jag hade köpt makens favoritkaka, nämligen kladdkaka. På kakan satte jag fina små färgglada ljus, där det stod PUSS. Väldigt rart och jag visste innan att det skulle säkert uppskattas.

Lillans stol var framdukad och i köket doftade det av god kaffearom. Jag slet upp förpackningen med stor oförsiktighet, vilket resulterade att ett ljus gick sönder.

”Typiskt att bokstaven U skulle gå av”, tänkte jag men utan större reflektion satte jag i alla ljusen i kakan.

Så när den äkta maken kommer in genom dörren till den fina frukosten, som jag hans fru och äkta maka hade förberett trots feber och halsont säger den äkta maken,

Ӏlskling vad betyder PISS?

Så blev den första fars dagen i hans liv en glädje för oss alla och pissljusen fanns självklart med på frukostbordet. Så hur man än försöker så blir det ändå som det blir. Så ribban för mor och fars- dag- firande i vår familj ligger just nu pisslågt.

PISS PÅ ER ALLA MAMMOR DÄRUTE!

Psst! Hoppas på mer än en hamburgare till mors dag!