En sak som känns viktig att tala om för de som önskar att skaffa barn är att du aldrig nånsin igen i ditt liv kommer vara din egen.
När du får barn kommer du alltid vara Förälder i första hand. De flesta av oss mammor och pappor reflekterar nog inte över det. Jag tror de flesta känner som mig - ljuvliga ungar där man njuter av att de bara finns till i ens liv och där man väntar spänt med massor av glädje, en uns ångest och ett sjok lycka på resultatet av ens barn - som man inte får se förräns de vuxit upp!!
Men om du känner att du inte är beredd att ge upp sovmorgnar, krogliv, shop til you drop och leva på ris resten av månaden, tappa figuren och som en del tappa håret - på mig rök det tänder OMG, ja då skulle jag tänka en gång till innan jag blir gravid. För de som skaffar barn för att bli någon i nåns liv, för att det är trendigt- jo dom finns, för att man borde göra det blir ofta de föräldrar som sedan lägger på sina barn att de förstörde vedebördande förälders liv. URSH!
Viktigt också att minnas att barnaåren inte kommer igen! Var hellre lite fattig om ni kan än jobba och ha massa dollars för hur rika ni än blir - en frånvarande förälder skapar olyckliga barn som växer upp till olyckliga människor.
Min dotter är min bästa lärarinna i livet. Sparringspartner och Fnisskompis. Ändå är jag inte typen som vill vara Kompis med min dotter. Hon har massor av vänner - men bara en mamma! Men jag känner att det är viktigt att ha en bra dialog och vettig kommunikation samt plats att växa på som människa för henne. Min plats som vuxen är ju mer självklar medans hon jobbar ännu på sin. Jag blir alltid lika glad när den lilla blonda tussen kommer in i ett rum. Glädjen att hon finns.
Ändå kommer jag på mig själv emellanåt att jag sitter too much vid datorn...
Gotta go.