Barnsidan - Domedagsbasuner
Meny

Bloggar > Barnsidan > Domedagsbasuner

Domedagsbasuner

Publicerad: 2005-01-01
Barn i Sverige är inte lika bra på matte som de var förr. Sägs det! Men börjar inte denna mani att sätta kunskaper i matte och NO-ämnen högre än all annan kunskap att bli lite hysterisk?

Åter basuneras ut i media att elever i svenska skolor är sämre än förr på matematik och naturorienterade ämnen. Vi är till och med sämre än Finland gubevars. Och det är ju klart, det är inte bra att våra barn får för lite kunskaper eller sämre kunskaper än för 10 - 20 år sedan. Och att vara sämre än finländarna är tydligen det värsta av allt. Men är det verkligen bara kunskaper matte och NO som är intressant? Går det förresten ens att mäta kunskap på det viset?

Om jag förstått det rätt så är svenska ungdomar mycket bra på språk och humaniora ,faktiskt bättre än i många andra europeiska länder sa min dotters lärare. Men det hör man inte mycket om på nyheterna. Jag vill hävda att dagens barn totalt sett kan väldigt mycket mer än jag gjorde när jag gick ut grundskolan i mitten på sjuttiotalet. Kunskapernas art har förändrats en del det är sant men det är ju logiskt tycker jag med tanke på att samhället också har förändrats rätt så mycket sedan dess.

Åter till mattekunskaperna då. Jag lärde mig en gång i tiden att göra beräkningar med hjälp av räknesticka (här får de yngre läsarna konsultera Google om de inte vet vad det är) vilket inte var det roligaste jag gjort i mitt liv. Krångligt och bökigt och blev mer fel än rätt varje förstaförsök att räkna ett tal. Men jag minns en dag i åttonde klass när en kamrat hade med sig en miniräknare till skolan. Ja mini och mini, den var ju stor som en videokassett nästan men iaf. Hans pappa hade varit i USA och tagit med sig en sådan nymodig dyrbarhet hem. Vår lärare var fruktansvärt imponerad, han hade knappt sett en miniräknare i verkligheten förut och ägde definitivt ingen själv. Med miniräknarnas intåg i svenska hem fanns inte längre någon anledning att räkna allt på papper och med sticka och när det inte längre gjordes så ofta att det blev rutin så minskade kunskaperna just på det området, det är naturligt. Gjorde då tekniken oss en otjänst? Nej det tror jag absolut inte. Utveckling är nödvändigt, stagnation är inget att önska... Framåt, framåt, uppåt måste vi. Ny teknik gjorde de tidsödande beräkningarna till ett minne blott och man kunde ägna mer tid åt att lära sig engelska, samhällskunskap och annan humaniora istället. Summa ett antal generationer som är bra på helt andra saker än matte. Men jag är förvissad om att de elever som verkligen gillar matte, de kommer att kunna få lära sig allt de vill och mer därtill i det ämnet ändå och vårt lands behov av matematiker på hög nivå är sannolikt inte i fara. Medan de som inte är roade av ämnet kan gott få lägga sig på en mer vardaglig nivå. För trots allt så är plus och minus och kanske lite procent i princip den enda matte som de flesta av svenskarna kommer att praktisera resten av sitt liv.

Själv hade jag en del luckor i matte när jag gått ut grundskolan men begåvades med en underbar mattelärare på KOMVUX som fick mig att förstå vad jag gjorde. Och efter det har jag till och med lyckats ta några högskolepoäng i matte. Men jag undrar om jag verkligen hade kunnat förstå de sambanden när jag var 14 år hur bra lärare jag än hade haft tillgång till. Jag tror att jag fattade till slut för att jag fått livserfarenhet och för att jag som vuxen kunde se nyttan av det på ett sätt som inte alla fjortonåringar kan. Som barn lärde jag mig multiplikationstabellen utantill, det gjorde alla. Men då var det bara en massa tal som jag lärde mig rabbla. Jag fattade inte varför det var bra att ha och jag fattade inte förrän flera år senare att multiplikation är samma sak som addition fast i en förlängning. Jag lärde mig den mekaniska biten, så min kunskap gick att mäta. Ingen frågade om jag förstod... Jag tror alltså inte alls att mattekunskaperna är så mycket sämre än förr däremot så har inte eleverna övat in den mekaniska kunskapen, den som är mätbar.

Till sist vill jag säga att jag tycker att det är märkligt att man går igång så på matte. Varför är det så oerhört viktigt att alla ska kunna räkna avancrade ekvationer, geometri och algebra? Sannolikheten att man har bättre nytta av ordentliga kunskaper i engelska, tyska, svenska, eller samhällskunskap är ju troligen mycket större.

Kom att tänka på mängdlära. Jag tillhör generationen som läste det i grundskolan, redan i tredje och fjärde klass om jag minns rätt. När jag sedan läste diskret matematik på högskolan så låg i princip samma moment mängdlära i det blocket som det jag lärde mig när jag var 10 år... Och jag kom ihåg det mesta... Det är riktigt skoj.


Skrivet av: Ingela N
Jag är... ja, vem är jag? Numera ingen lätt fråga att svara på men jag gör väl ett försök då. Jag är sambo med Mannen sedan massor av år. Har två döttrar födda -83 och -89 samt en son född -90. Sonen, vår Björnis, dog efter en tids sjukdom i mars 2003. Sedan dess är inget i mitt liv riktigt sig likt och somliga dagar är väldigt tunga. Jag skriver en del, bl a Bloggar här på Barnsidan men också andra texter. Fotograferar när jag får låna min kamera (den yngre av döttrarna lägger oftast beslag på den) och så är jag en datanerd som gillar att bygga hemsidor. Och så har jag en blå cykel...


Lämna gärna en kommentar!

Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.

         



(visas ej)

För att vi skall slippa få in skräpkommentarer och spam av olika slag
från 'robotar' på Internet måste du skriva in en kontrollkod nedan
« skriv talet åttio med siffror i fältet här

Vi finns på Instagram och Facebook

Följ oss på Instagram Följ oss på Facebook