Jag började röka när jag gick på gymnasiet. Det var en typisk grupptrycksgrej, som det nog är för alla som börjar röka. Man ville lyssna på "rätt" musik, ha de "rätta" kläderna, gå på de "rätta" klubbarna och man ville röka. Det känns lite töntigt nu, men det funkade ju. Man var ju ballare än de som inte rökte. Jag har aldrig varit nån vanerökare och slutat när jag velat. Men det har varit gott så jag har alltid feströkt. Rökningen gav dessutom tillträde till umgänge med de roligaste och mest tongivande människorna i olika sammanhang. I skolan såväl som på olika jobb jag haft.
De senaste åren har det skett en stor attitydsförändring - det är helt ute och otrendigt att röka. Jag röker inte (slutade helt för 2½år sen), kan inte tänka mig nåt äckligare nu för tiden och jag känner faktiskt ingen som röker idag, inte ens på fest! Det har helt enkelt blivit ute och lågstatus att röka. Underbart eller hur!?
Så fel jag hade! I tidningen City kunde man läsa om att cigg fortfarande anses tufft och ballt bland unga. Många unga börjar fortfarande röka och att så många som varannan tjej på gymnasiet röker!
Helt ofattbart med tanke på hur mycket attityderna ändrats i samhället i stort.
Och vad sorgligt det känns att unga fortfarande är lika lättpåverkade som jag var för snart 20 år sen.
Jag trodde att intensivt kampanjande, skräckpropaganda, varningstexter, rökförbud på offentliga platser och restauranger, åldergräns för köp med mera hade fått effekt.
Jag står fortfarande för att rökare är de intressantaste och roligaste människorna. Men idag röker vi inte :)
