Till julafton alltså. Jag har koketterat över hur mycket vi skurit bort för att slippa stress. Men nu känner jag den komma krypande. Stressen alltså. Det är inte städat, inte handlat, julklapparna inte inslagna (eller helt färdighandlade). Men det löser sig säkert. Detta är en lugn vecka jämfört med förra som såg ut så här:
Problemet är att jag är så förlamande trött. Kropp och själ skriker efter VILA.
