Det har blivit 2007. 2006 är förbi och summeras i krönikor, listor och galor. I tidningarna och på TV är allt sig likt. Så här års ska vi sluta röka, dricka mindre, ha problem med halsbränna och behöva hitta nya inspirerande träningsformer. För i år - ja i ÅR - ska nyårslöftena infrias. Gäsp, vad januari månad är förutsägbar!
Jag läser vidare i tidningarna. Gäspar lite avmätt över Bildts "aktieklipp", orkar inte ens höja ögonbrynet över att USA fått en kvinnlig talman i kongressen eller hysterin kring Henkes succé på Old Trafford. Därför blir det också svårt att skriva något engagerat här i bloggen. Jag hade kunnat skriva någon engagerat om hur Bildt borde ha uttryckt sig i stället. För hela soppan kan väl inte handla om att han har rätt att få ersättning för jobb han gjort? Feministen i mig borde jubla över att ha en kvinna på en av världens mest inflytelserika positioner, att det kanske finns någon som kan sudda ut den där nöjda minen på den man i världen som borde skämmas dag ut och dag in. Och hela den här Henke-hysterin skulle egentligen fyllt mig med asgarv. Vilken fånig och uppblåst värld sportvärlden är (expressen startar en "henke-redaktion") som hjälteförklarar och har färdiga profetior efter en match!
Men inget kittlar. Känns som allt redan har hänt. Same same and not any diffrent at all!
Jag har funderat på att raljera lite över Carolina Gynnings beslut om att ta ut sillisarna eftersom det "känns som att de skymmer min egentliga identitet". Sen läste jag en intervju i SvD där det framgick att hon helst av allt lyssnar på Depeche Mode. Nån som helst av allt lyssnar på mina tonårshjältar går inte att göra sig lustig över.
Det som till slut får min hjärna att haja till är "Anmäld för vanvård av porslinshund". Äntligen något oförutsägbart!
Kan någon trycka ner fast forward och väcka mig någongång när mörkret och förutsägbarheten gett med sig?
A O (
2007-01-10 14:38)
Det trista är väl att folk i allmänhet vill ha de där värdelösa artiklarna... Det säljer ju...
Jag känner mig så utanör den stora målgruppen ibland:)
Barnsidan (
2007-01-09 20:11)
Liza Marklund är bra också, såg du hennes dokumentär om gatubarnen i St Petersburg. Hon känns väldigt engagerad - även fast hon också är bestsellerförfattare.
Jag förstod efter mitt svar vad du hade menat. Ja, det är verkligen ordbulimi! Men det blir ju så när så många meningslösa kanaler ska publiceras gratis. Inte f-n hade Carolina Gynning fått en egen kolumn i punkt.se eller Maggan Graaf fått skrtiva en bok om det inte vore för överproduktionen av tidningar och böcker (och såklart kändishysterin).
Barnsidan (
2007-01-09 16:26)
Det är en missuppfattning tror jag att en krönikör skulle behva ha en utbildning. Deras jobb är att beröra/uppröra folk - inte att vara saklig eller komma med något annat en eget navelskåderi.
Jag kan bli krönikör, du kan, alla kan. Men man måste gapa högst och vara beredd att blotta ALLT (så yu den aspekten är det inte finare att vara Ronnie Sandahl än Linda Rosing).
Barnsidan (
2007-01-09 12:49)
och P.S Jag förväntar mig VERKLIGEN inte att hela 2007 ska se ut så här. Men visst blir man blasé på alla proppmätta direktörer som ska ha mer, våldtagna småbrudar, bimbos, värdetransportrån, ute/innelistor krig och galenskaper. Skönt då att det finns folk som oroar sig för om grannens hund verkligen har det bra. :)
Barnsidan (
2007-01-09 12:46)
Jag tror att Carolina har något som Linda inte har. Hon har intelligens och talang - vilket Rosing inte har. Rosing har sin kropp som talang. Carolina har använt sin kropp för att få visa att hon har talang för annat. Lite som Lampenius gjorde på sin tid alltså, fast inte lika medvetet från Gynnings sida tror jag.
Sen har hon utnyttjat medierna lite smartare, även om hon placerat sig i bimbofacket har hon inte riktigt framstått som ett offer. Det gör man om rubrikerna är "utblottad", "anorexi", "läppen sprack", "träffar inte sina barn" osv som det stått om Rosing. Ingen gillar en loser.
A O (
2007-01-09 11:57)
Aj, aj, vad det låter jobbigt! Jag tror att man får ta sig en paus ifrån nyhetsflödet ibland.
Det som jag tycker är mest intressant är vad tidningarna skriver om, händer det verkligen ingenting viktigare? Och Bush, vad håller han på med? Och hur kan ett anfall bara dyka ned som en överraskning, borde vi inte fått någon förvarning på utrikessidorna?
Jag sysslar med att få det fint hemma och känner mig enormt nöjd med att renovera och fixa hemma och få balans på mitt egna liv och saker runt mig. Jag tror inte att man behöver leva "i världen" hela tiden...
