Jag har tänkt på en sak. Sniglar. Jag har trädgård och med alla nyplanteringar i området så har, förutom massa nya trevliga grannar, den spanska skogssnigeln rotat sig här. Ve och fasa!
1975 hittade man det första exemplaret i södra Sverige och de senaste
10-15 åren har utbredningen varit rekordsnabb. De har en snabb
förökningstakt, vädret här är perfekt och snigeln har inga naturliga
fiender. Dessutom kan ägg och ungsniglar följa med plantor och jord man
köper.
Googlar man på "mördagsnigel" kan man få allehanda tips om hur man gör sig av med dem. Man kan dränka dem, lura dem i fällor, halshugga dem, skålla dem och även frysa ihjäl dem. Är inte det ett ganska otrevligt sätt att välkomna så långväga besökare? De flesta spanjorer/portugiser jag känner till har fått ett helt annat mottagande när de kommit hit - de blir knappast sedda som glupska kannibaler i alla fall.
Jag tycker det luktar främlingsfientlighet här. Den spanska skogssnigeln beskrivs i mycket otrevliga ordlag. Där man kan läsa om den beskrivs den som "glupsk", "aggressiv", "illasmakande", "smutsigt brun", "mördare" och "kannibal". Den "drabbar oss" med "elände" och "skapar problem". Den är "fruktad".
Och värst av allt - den har börjat para sig med våra vänliga
skogssniglar! Avkomman är än mer härdig, lika glupsk och ännu slemmigare. Vässa spadarna - Supersnigeln anfaller!
Samma gamla metoder som alltid används för att misstänkliggöra annorlunda främlingar används nu mot den spanska skogssnigeln.
Det handlar mer om kulturkrockar än att mördarsnigeln är till någon större harm. Visst den kan förstöra växter i trädgården, men den kan (vad jag vet) inte konkurrera ut någon annan art eller förstöra skördar och orsaka svält. Jag har också väldigt svårt att se det hemska i att raser blandar sig med varandra och skapar en ny genetisk uppsättning i sin avkomma? Tänk om vi skulle bli lika förfärade över alla blandäktenskap? Det skulle inte vara rumsrent, men att starta krig mot supersnigeln och mana till masslakt är helt okej?
