Fega sportjournalister
Publicerad: 2005-02-17
Hockeykultur på hotellrum
För en dryg vecka sedan fick tre landslagsspelare inte spela en match i Sweden Hockey Games eftersom de satt i förhör hos polisen. Förhören gällde, som ni vet, en misstänkt gruppvåldtäkt. Det som har hänt är avskyvärt, skrämmande och (för några) chockerande, inte minst om man läser
hennes egen story i Aftonbladet. Det är hennes sida av det hela, och även om inget brottsligt kan styrkas är det ju vedervärdigt det hon upplevt. I tidningarna får hon läsa att tre hockeyspelare erkänner att de haft sex med henne. Det vänder sig riktigt i magen att läsa att hon ingenting minns, därmed kommer ingen tro henne och förundersökningen kommer läggas ner. Detta kommer gälla oavsett om hon blev drogad eller inte, för att ett brott ska ha begåtts måste de misstänkta ha förstått att hon var i ett hjälplöst tillstånd. Några timmar efter polisförhören släpps de tre hockeyspelarna - "brott kan ej styrkas".
På flera sajter runt om i Sverige pratas det ivrigt om denna "skandal" och överallt ser jag ord som "sätta på brudar", "bonka hela natten", "jaktinstinkt" och "tjejer som väntar på sin tur att averkas". Den här biter sig kvar; "är man känd ska man väl för tusan kunna sätta på fans utan att de drar nytta av det efteråt?". Väldigt sällan ser jag kommentarer som visar på någon större sympati för den utsatta unga kvinnan eller med spelarnas fruar och barn.
(Här har jag tagit citaten)
Det som har hänt är en besk medicin att svälja, nationalidoler slash hyggliga familjefäder som går på krogen och förlustar sig med alkohol och gruppsex... Fast samtidigt, undrar jag hur besk medicinen verkligen är?
Sportkrönikör efter annan vittnar om att så här har det alltid varit, det är en kultur som påhejas redan under junioråren. Flera stora namn vittnar om att detta är något som pågått sedan 70-talet och tros ha sitt ursprung i NHL där t.ex spelarnas hotell alltid har ett färdigt paket med bärs och brudar. Och med allt fler svenska spelare i NHL sprids en syn på sex och tjejer som kanske inte är riktigt schysst.
Mats Ohlsson skriver om hur synen även finns i Sverige:
"Alla som växt upp i en liten ort i Sverige där hockeylaget är allt vet också vilken status spelarna har redan där. Man behöver inte vara NHL-proffs för att gå in på den lokala krogen, baren, klubben eller diskot och – bara peka."
Den kvinnoförnedrande synen inom hockeyn som sportkrönikörerna målar upp är ju vämjelig, men varför inser de inte att de själva är en del av den kulturen? Om nu detta har pågått sen sjuttiotalet och problemet med deras goda minne bara eskalerat sedan dess är de också fega och tämligen usla som journalister. "Det är heller inte journalisters uppgift att skvallra om namn som gör att familjer splittras." skriver Peter Wennman i Aftonbladet. Nej, det må vara hänt och alla journalister behöver väl inte använda en grävande taktik. Men håll då tyst även nu, och sluta tävla om vem av er som har vetat mest under alla dessa år. För mig signalerar detta inget annat än att medskyldighet på gränsen till inkompetens.
Skrivet av: Barnsidan
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
A O (
2005-02-17 10:26)
Direkt till bloggen...
