Vuxnas sexualitet och barns, samma lika?
Publicerad: 2005-02-06
Om de senaste dagarnas information omkring Dramatiska Institutets projekt om barn och sexualitet.
Varför reagerar vi inte mer? Varför står vi som handfallna när det sunda förnuftet borde rycka in med alarmerande fart? Har vi tagit ett steg från vårt vuxna ansvar? Vad jag syftar på är de senaste dagarnas information omkring Dramatiska Institutets projekt om barn och sexualitet. Vilka förkunskaper besatt dom som planerade projektets utformning, vilket pedagogiskt kunnande om barns sexualitet i de aktuella åldrarna fanns det och i vilket syfte har man bestämt sig för att utföra projektet?
Jag tycker det är skrämmande att man experimenterar med barn, att vi i vår vuxenhet vill utforska så många tabubelagda områden vilket gör att vi tappar begreppen och grips av en form av överslagsaktivitet, vi vill så mycket så de praktiska och förnuftiga argumenten inte längre överväger den moraliska och etiska aspekten i det vi har tänkt göra.
Det kan vara hedervärt att utforska hur barn och sexualitet hänger ihop, hur barn resonerar kring ämnet men från detta till att utsätta barn för sexualitet utifrån ett vuxenperspektiv är i de flestas ögon helt förkastligt. Där borde dom mentala saftblandarna i alla medverkandes huvud ha börjat blinka med en frenesi av inte tidigare skådat slag. Barn och sexualitet är något som man i dagligt tal inte tar upp, vi lägger vuxna värderingar i det som dom tar upp när dom kommer till oss och vill veta hur barn blir till. När barn kommer till oss och vill veta hur barn blir till börjar vi harkla oss, ser obekväma ut, vi ser hela akten framför oss och hur beskriver man för barn om ett samlag och känslorna i det?
Men vi glömmer att barn inte har det perspektivet, de ser det inte ur vårt vuxen perspektiv, vi behöver inte ge dom mer information än dom behöver i nuet, inte mer, inte mindre. Vi behöver inte göra en novell i FiB-aktuellt av det, vi måste ta reda på _vad_ det är i frågan de vill veta? Ofta gör vi det för stort, för likt vår egen sexualitet istället för att ta ett barnperspektiv och de som arbetar med barn vet om detta, de vet hur barn och sexualitet fungerar, de vet att vänta ut barnet, att ta reda på var i utvecklingen barnet är och se vad det är som de egentligen är vetgiriga om.
Är det så att gränsen mellan oss vuxna och barnen håller på att försvinna, vi vill bli unga på nytt och därför inte _ser_ skillnaden i vårt beteende och i barnens? I våra behov och de smås behov? Jag tycker det är en skrämmande utveckling där man på ett sådan sätt kan få barnen att bli en aktiv part i den vuxnes sexualitet, där gränserna mellan barn och vuxen suddas ut och blir en otydlig gräns där mer och mer blir tillåtet.
Jag är tacksam för att det inte var i min skola detta hände, för jag hade förmodligen fått ett smärre apoplektiskt anfall, tuggat fradga samt gått ut i media och fått fullkomligt spunk! Hade mina barn kommit hem och lyssnat på samlagsljud i hörlurar för någons projekts skull, då hade mamma Ullet inte varit nådig. Med vems rätt experimenterar man med barn, andras barn, barn till föräldrar som inte ens var vidtalade?
Nej, att sexualisera barn kan inte vara rätt, att barn har en sexualitet är helt klart och ska så få ha, men det ska vara deras egen, inte ditsatta önskvärda handlingar från vuxenvärlden, det är barn det handlar om, inte hur vi ser på sexualitet, sensualism eller kroppar. Varför reagerar vi inte mer, varför sätter vi inte ned foten i jorden och säger ifrån, det är våra barn och deras upplevelser av vuxenvärlden man experimenterar med, är vi villiga att utsätta dom för det utan att våra protester hörs?
Skrivet av: Ulrika Johansson
Liten, blond för närvarande, knäpp men snäll, rak men omtänksam, vild men stilla. Älskar mina barn mer än livet självt, har ett funktionshindrat barn m multihandikapp och ett sk normalstört barn. Båda är de vackraste pojkarna på jorden.. vaddå neutral? *ler brett*
Lämna gärna en kommentar!
Vad tyckte du om det du läste? Det är jättekul om du vill lämna ett litet avtryck här.
Tidigare kommentarer/betyg
Jenny Borgström (
2005-02-07 23:03)
Hear hear!! Så bra skrivet, håller med om vartenda ord!
